Legalish.

Uppgifter ur allmän handling

Version 84Publicerad 18 augusti 2026

Vad är skillnaden mellan att begära ut enstaka uppgifter ur en allmän handling och att begära ut själva handlingen? Vilka olika regler gäller och vad säger praxis?

Kort svar

Det avgörande är vad personen vill få ut. En begäran om en viss uppgift – till exempel ett datum eller ett belopp – följer andra regler än en begäran om att läsa eller få en kopia av själva handlingen. Om myndigheten blandar ihop dem riskerar den att pröva begäran enligt fel regler. Ett avslag på en ren uppgiftsförfrågan ger normalt inte rätt att överklaga, medan ett beslut att inte lämna ut en handling som huvudregel kan överklagas.

Kort svar

  • Hela handlingen. Den som vill läsa, lyssna på eller få en kopia av en allmän handling begär att få ta del av handlingen. Rätten finns i 2 kap. 1 § tryckfrihetsförordningen (TF), som är grundlagen om allmänhetens tillgång till myndigheternas handlingar. Rätten att ta del av allmänna handlingar enligt TF gäller var och en. Man behöver normalt inte uppge namn eller syfte. En allmän handling som får lämnas ut ska tillhandahållas genast eller så snart det är möjligt. Att läsa, lyssna på eller avbilda handlingen på plats är avgiftsfritt.[4] Kopior och utskrifter kan medföra en fastställd avgift enligt 2 kap. 15–16 §§ TF.[5] Som huvudregel får sökanden överklaga beslutet enligt 2 kap. 19 § tryckfrihetsförordningen, men beslut av riksdagen, regeringen, Högsta domstolen och Högsta förvaltningsdomstolen får inte överklagas enligt 6 kap. 7 § tredje stycket OSL. För myndigheter under riksdagen gäller dessutom särskilda överklagandebestämmelser enligt 6 kap. 7 § fjärde stycket OSL.
  • En uppgift ur handlingen. Den som uttryckligen bara vill få veta exempelvis ett datum eller ett belopp, och inte vill ta del av handlingen, gör en uppgiftsförfrågan. Det är i stället en förfrågan om en *uppgift ur en allmän handling*. Skyldigheten att svara på en sådan förfrågan regleras i 6 kap. 4 § offentlighets- och sekretesslagen (OSL). Myndigheten ska lämna uppgiften till en enskild, om uppgiften inte omfattas av sekretess och utlämnandet inte hindrar *arbetets behöriga gång* – det vill säga inte kräver en arbetsinsats som påtagligt stör det ordinarie arbetet.[15] Här finns alltså ett extra undantag som inte finns i TF-spåret: myndigheten behöver inte göra en omfattande efterforskning eller en i övrigt mycket krävande arbetsinsats bara för att besvara en uppgiftsförfrågan. Ett nej till en sådan uppgiftsförfrågan kan som utgångspunkt inte överklagas enligt TF.[14][16]

Vad skillnaden innebär i praktiken

En begäran om själva handlingen prövas enligt tryckfrihetsförordningen (TF), gäller handlingen som sådan och ger som huvudregel möjlighet till ett beslut som kan överklagas. En begäran om en viss uppgift prövas enligt 6 kap. 4 § offentlighets- och sekretesslagen (OSL), som innehåller ett särskilt undantag när den arbetsinsats som krävs skulle störa myndighetens ordinarie arbete påtagligt. TF gäller var och en, medan 6 kap. 4 § OSL gäller en enskild.[1] OSL 6 kap. 5 § gäller när en annan myndighet begär en uppgift som den tillfrågade myndigheten förfogar över.

Reglerna ska därför hållas isär: de har olika förutsättningar, olika undantag och olika möjligheter till överklagande. Vilka regler som gäller beror alltså på om framställningen avser en handling eller en uppgift, och på om den som begär uppgiften är en enskild eller en annan myndighet.[7]

Om begäran är oklar

Det avgörande är om framställningen avser handlingen eller bara en uppgift ur den. Om oklarheten kvarstår bör begäran behandlas som en begäran att få ta del av handlingen, så att möjligheten att överklaga beslutet inte går förlorad. Även då finns undantag från överklaganderätten, bland annat för beslut av riksdagen, regeringen, Högsta domstolen och Högsta förvaltningsdomstolen enligt 2 kap. 19 § TF och 6 kap. 7 § OSL.[6]

Sammanfattat

  • En handling begärs enligt 2 kap. TF.
  • En uppgift ur handlingen begärs enligt 6 kap. 4 § OSL.
  • Regelvalet beror på vad personen faktiskt ber om – inte på hur många uppgifter myndigheten behöver ta fram.
  • Arbetsinsatsen styr inte regelvalet. För en uppgiftsförfrågan kan arbetsinsatsen i stället medföra att myndigheten inte behöver lämna uppgiften, om utlämnandet skulle hindra arbetets behöriga gång enligt 6 kap. 4 § OSL.
Rättslig reglering

Den grundläggande rätten att ta del av allmänna handlingar slås fast i 2 kap. 1 § tryckfrihetsförordningen (TF): var och en har rätt att ta del av allmänna handlingar för att främja ett fritt meningsutbyte, en fri och allsidig upplysning och ett fritt konstnärligt skapande. Enligt 2 kap. 2 § tryckfrihetsförordningen får rätten att ta del av allmänna handlingar begränsas endast om det krävs med hänsyn till något av sju angivna intressen: rikets säkerhet eller dess förhållande till en annan stat eller en mellanfolklig organisation, rikets centrala finans-, penning- eller valutapolitik, myndigheters verksamhet för inspektion, kontroll eller annan tillsyn, intresset av att förebygga eller beivra brott, det allmännas ekonomiska intresse, skyddet för enskildas personliga eller ekonomiska förhållanden eller intresset av att bevara djur- eller växtart. En begränsning ska anges noga i en bestämmelse i en särskild lag eller, om det anses lämpligare i ett visst fall, i en annan lag som den särskilda lagen hänvisar till. Den centrala särskilda lagen är offentlighets- och sekretesslagen (2009:400, OSL).

Vad som är en allmän handling framgår av 2 kap. 3–7 §§ TF, med den centrala definitionen i 2 kap. 4 § TF som hänvisar vidare till 2 kap. 9 och 10 §§ TF för när en handling ska anses inkommen respektive upprättad. Med handling avses varje framställning i skrift eller bild samt en upptagning som endast med tekniska hjälpmedel kan läsas, avlyssnas eller uppfattas på annat sätt. En handling är allmän om den förvaras hos en myndighet och antingen har kommit in dit eller har upprättats där.[3] Med myndighet jämställs riksdagen och beslutande kommunal församling.

En upptagning som avses i 3 § anses förvarad hos en myndighet om upptagningen är tillgänglig för myndigheten med tekniskt hjälpmedel som myndigheten själv utnyttjar för överföring i sådan form att den kan läsas, avlyssnas eller uppfattas på annat sätt (2 kap. 6 § första stycket TF). En sammanställning av uppgifter ur en upptagning för automatiserad behandling anses däremot förvarad hos myndigheten bara om sammanställningen kan tas fram med rutinbetonade åtgärder (2 kap. 6 § TF). 7 § gör undantag för personuppgiftssammanställningar som myndigheten enligt lag eller förordning saknar befogenhet att göra tillgänglig; dessa blir alltså inte allmänna handlingar.

Rätten att ta del av en allmän handling regleras i 2 kap. 15 § TF: den som begär ut en allmän handling som får lämnas ut ska genast eller så snart det är möjligt och utan avgift få ta del av den på stället. En myndighet är dock inte skyldig att tillhandahålla handlingen på stället om det möter betydande hinder. 16 § ger rätt att mot fastställd avgift få en avskrift eller kopia av handlingen till den del den får lämnas ut. En begäran ska behandlas skyndsamt. Myndigheten får enligt 18 § TF inte efterforska vem sökanden är eller vilket syftet är i större utsträckning än vad som behövs för att pröva om det finns utlämnandehinder. Som huvudregel prövas begäran av den myndighet som förvarar handlingen enligt 2 kap. 17 § andra stycket TF, om inte en sekretessbestämmelse som avses i 2 kap. 2 § andra stycket TF föreskriver att en annan myndighet ska göra prövningen eller en förordning för en handling av synnerlig betydelse för rikets säkerhet föreskriver att endast en viss myndighet får pröva utlämnandefrågan (se även 6 kap. 2 § OSL); i dessa fall ska begäran genast hänskjutas till den behöriga myndigheten. Vägran eller förbehåll får som huvudregel överklagas enligt 19 § TF.

Utöver skyldigheten att lämna ut själva handlingen finns i 6 kap. 4 § OSL en särskild skyldighet att lämna ut uppgift ur en allmän handling: en myndighet ska på begäran av en enskild lämna uppgift ur en allmän handling som förvaras hos myndigheten, om inte uppgiften är sekretessbelagd eller det skulle hindra arbetets behöriga gång. OSL 6 kap. 5 § innehåller en parallell men vidsträcktare skyldighet gentemot andra myndigheter, med samma spärrar för sekretess och arbetets behöriga gång.[7] Skyldigheten i 6 kap. 4 § OSL är alltså inte en del av handlingsoffentligheten i 2 kap. TF utan ett separat service- och uppgiftslämnandeåliggande som gäller uppgifter som finns i en allmän handling.[8]

Begränsningen "det skulle hindra arbetets behöriga gång" markerar den viktigaste skillnaden mot rätten att ta del av själva handlingen: uppgiftsskyldigheten är begränsad till vad myndigheten rimligen kan åstadkomma med hänsyn till sin egen arbetsbörda, medan myndigheten inte får neka rätten att ta del av en befintlig, utlämningsbar allmän handling enbart med hänvisning till arbetsbörda. TF 2:15–16 innehåller dock form- och tillhandahållandebegränsningar (bland annat betydande hinder för tillhandahållande på stället och särskilda begränsningar för vissa kopior och upptagningar), och TF 2:6 styr när sammanställningar ur automatiserad behandling över huvud taget är allmänna handlingar.[2][4][5]

Rätten att ta del av handling kan utövas av var och en, och uppgiftsskyldigheten i 6 kap. 4 § OSL gäller på begäran av enskild. TF:s rätt gäller "var och en" enligt 2 kap. 1 § TF, och OSL 6 kap. 4 § gäller på begäran av "enskild".[1] OSL 6 kap. 5 § reglerar uppgiftslämnande till andra myndigheter för uppgift som myndigheten förfogar över.[9] TF 2 kap. 18 § innehåller ett uttryckligt förbud mot att myndigheten på grund av en begäran efterforskar vem sökanden är eller vilket syftet är, utöver vad som behövs för att pröva utlämnandehinder; 17 § reglerar var en sådan begäran görs och prövas. Av lagtexten i OSL 6 kap. 4–5 §§ följer inte något motsvarande uttryckligt förbud mot identitets- eller syftesefterforskning, och 6 kap. 4 § uppställer inte heller något självständigt anknytnings- eller syftesrekvisit. I praktiken kan identitet eller syfte behöva klarläggas i den utsträckning det krävs för sekretessprövningen, men inte enbart för bedömningen av arbetets behöriga gång.[12] Enligt HFD 2023 ref. 40 tar rekvisitet ”arbetets behöriga gång” sikte på om utlämnandet av uppgiften vid tidpunkten för begäran skulle hindra myndighetens arbete.[6][13] Det kan vara fallet om uppgiften kräver en omfattande efterforskning eller annars en mycket krävande arbetsinsats. Rekvisitet ger däremot inte i sig stöd för att efterforska sökandens identitet eller syfte. TF 2 kap. 18 § innehåller det uttryckliga efterforskningsförbudet när någon begär att få ta del av en allmän handling. JO har uttalat att förbudet gäller även vid utlämnande av uppgifter ur allmänna handlingar (JO dnr 4106-2003, s. 3).[11] Justitiekanslern har samtidigt framhållit att det uttryckliga förbudet i 2 kap. 18 § TF enligt sin ordalydelse bara gäller en begäran att ta del av en allmän handling och att något motsvarande uttryckligt förbud inte gäller enligt 6 kap. 4 § OSL. Allmänna lämplighetssynpunkter gör dock att TF:s anonymitetsskydd bör vara vägledande även vid en uppgiftsbegäran och att identitet eller syfte normalt endast får efterfrågas för att kunna pröva sekretessen (jfr JK dnr 91-02-21).[10]

Bedömning

Bedömningen bygger på TF 2 kap., OSL 6 kap. 3–5 och 7 §§, HFD 2023 ref. 40, JO 1990/91 s. 382 och JO 2022/23 s. 228.[13][17]

  • Prövning: TF-spåret prövas enligt 2 kap. 17 § TF av den myndighet som förvarar handlingen, i första hand av den anställde som ansvarar för handlingens vård enligt 6 kap. 3 § OSL; OSL 6:4-spåret prövas av myndigheten som led i uppgiftslämnandeåliggandet. I båda fallen krävs en sekretessprövning, men bara OSL 6:4 ger uttryckligt lagstöd för att hindra utlämnande med hänvisning till arbetets behöriga gång; HFD 2023 ref. 40 ger vägledning om hur det rekvisitet ska tolkas.
  • Rättsmedel: avslag på en handling kan som huvudregel överklagas enligt 2 kap. 19 § TF (forum beror av om beslutet fattats av riksdagen, regeringen, ett statsråd eller annan myndighet); avslag på en uppgift enligt 6 kap. 4 § OSL kan som utgångspunkt inte överklagas enligt 2 kap. 19 § TF, eftersom det inte är ett avslag på en begäran att få ut en allmän handling.[14] Den enskilde som får sin uppgiftsförfrågan nekad har därmed ingen formell överklagandemöjlighet enligt TF, men kan begära att myndigheten i stället prövar en formell handlingsbegäran enligt TF 2:1, vars avslag som huvudregel får överklagas enligt TF 2:19 (med de undantag som följer av 2 kap. 19 § TF och av 6 kap. 7 § OSL).

En formell handlingsbegäran ger dock inte automatiskt överklaganderätt i alla lägen. Av 2 kap. 19 § TF följer att den vanliga överklaganderätten gäller när någon annan än riksdagen eller regeringen avslår en begäran. Beslut av riksdagen och regeringen får alltså inte överklagas; utöver dessa två undantas Högsta domstolen och Högsta förvaltningsdomstolen uttryckligen i 6 kap. 7 § OSL, och för vissa myndigheter under riksdagen gäller särskilda bestämmelser. En formell begäran skapar alltså inte alltid en överklaganderätt, och den enskilde bör därför inte utgå från att TF-spåret i sig garanterar en överklagbar prövning i samtliga fall.

  • Praktiska typfall: 1) En enstaka, tydligt avgränsad uppgift (t.ex. en specifik löneuppgift eller en enskild uppgift i ett beslut) hanteras som uppgiftsförfrågan enligt 6 kap. 4 § OSL; myndigheten lämnar uppgiften om den inte är sekretessbelagd och det inte hindrar arbetets behöriga gång, men sökanden får som utgångspunkt inte ett överklagbart avslagsbeslut om uppgiften nekas.[18]

2) Om en uppgiftsförfrågan enligt 6 kap. 4 § OSL förutsätter omfattande efterforskning eller en annars mycket krävande arbetsinsats, kan myndigheten vägra att lämna uppgifterna om utlämnandet skulle hindra arbetets behöriga gång. Antalet uppgifter är inte en självständig gräns; dess betydelse beror på den faktiska arbetsinsatsen i det enskilda fallet.[12][19] Sökanden kan i stället formellt begära ut handlingen, och myndigheten bör upplysa om TF-spåret när framställningen i sak avser handlingen. Ett helt eller delvis avslag eller ett utlämnande med förbehåll kan då ge ett överklagbart beslut enligt 2 kap. 19 § TF och 6 kap. 7 § OSL, om övriga villkor för överklagande är uppfyllda. Det gäller dock inte om handlingsbegäran riktas mot riksdagen, regeringen, Högsta domstolen eller Högsta förvaltningsdomstolen.

3) En begäran att ta del av en allmän handling (2 kap. 17 § TF) ger rätt att genast eller så snart det är möjligt och utan avgift få ta del av handlingen på stället för läsning, avlyssning eller avbildning enligt 2 kap. 15 § TF, samt rätt att mot fastställd avgift få avskrift eller kopia av den del av handlingen som får lämnas ut enligt 2 kap. 16 § TF (med de begränsningar som följer av paragrafen för vissa upptagningar samt kartor, ritningar och bilder).[4][5][20] Om den enskildes begäran avslås eller endast tillmötesgås med förbehåll, och den enskilde begär myndighetens prövning, ska myndigheten pröva ärendet och den enskilde har då rätt till ett skriftligt beslut enligt 6 kap. 3 § OSL.[23] Beslutet får som huvudregel överklagas enligt 2 kap. 19 § TF, med de undantag som följer av samma paragraf och av 6 kap. 7 § OSL.[22]

4) En oklar begäran ska handläggas så att framställningens innebörd styr regelvalet.

Myndigheten ska därför först utreda vad sökanden avser. Om oklarheten kvarstår ska begäran presumeras avse handlingen och handläggas enligt 2 kap. TF. Om ett sådant ärende därefter avslås helt eller delvis eller handlingen lämnas ut med förbehåll, och övriga villkor för överklagande är uppfyllda, ska beslutet vara motiverat enligt 32 § förvaltningslagen (2017:900).[25] 33 § FL ålägger myndigheten att underrätta parten om det fullständiga innehållet i beslutet och, om beslutet får överklagas, om hur överklagande går till (skyldigheten gäller inte om det är uppenbart obehövligt). 34 § FL utsträcker samma underrättelseskyldighet till den som inte är part genom en hänvisning till 33 §, när en sådan person begär att få ta del av ett beslut som han eller hon får överklaga.

Överklagbarheten följer av 2 kap. 19 § TF; 6 kap. 7 § OSL preciserar vilka beslut som får överklagas och vilka undantag som gäller (riksdagen, regeringen, Högsta domstolen och Högsta förvaltningsdomstolen), medan 6 kap. 8 § OSL endast anger överinstans/forum (kammarrätt som huvudregel, och i vissa fall Högsta förvaltningsdomstolen, hovrätt, Högsta domstolen eller regeringen) för de beslut som 6 kap. 7 § OSL låter överklagas.[26][30] Myndigheten ska vidare underrätta sökanden om rätten att begära att frågan hänskjuts till myndigheten enligt 6 kap. 3 § OSL, om myndigheten ännu inte har prövat framställningen. 6 kap. 3 § OSL ålägger uttryckligen myndigheten att informera den enskilde om möjligheten att begära myndighetens prövning och att det krävs ett skriftligt beslut för att beslutet ska kunna överklagas. JO har i dnr 1061-2013 uttalat att ett beslut att delvis avslå en begäran om utlämnande borde ha försetts med en överklagandeanvisning (JO dnr 1061-2013, s. 5–6). JO har i samma beslut uttalat att myndigheten ska hålla isär regelsystemen för handlingsutlämnande och uppgiftslämning.[29] Underrättelseskyldigheten enligt 33 § FL för part och motsvarande underrättelse enligt 34 § FL för den som inte är part har redan redovisats i stycket ovan.[31][32] Presumtionen styr alltså regelvalet, inte i sig frågan om ett överklagbart beslut har fattats. Överklagbarheten förutsätter ett helt eller delvis avslag eller ett utlämnande med förbehåll som omfattas av 2 kap. 19 § TF och 6 kap. 7 § OSL, och påverkas dessutom av de aktörsspecifika undantagen i dessa bestämmelser.

Myndigheten får inte efterforska sökandens identitet eller syfte mer än vad som behövs för att pröva om handlingen kan lämnas ut enligt 2 kap. 18 § TF.[6][21]

Bedömningen visar att regelvalet mellan TF-spåret och OSL 6:4-spåret styrs av framställningens innebörd: om sökanden ber om en uppgift ur en allmän handling tillämpas 6 kap. 4 § OSL, om sökanden ber att få ta del av själva handlingen tillämpas 2 kap. TF.[7][28][1] Vid oklarhet ska myndigheten först utreda vad sökanden avser, och om oklarheten kvarstår presumeras begäran avse handlingen (JO dnr 1061-2013, s. 5–6).[24]

Arbetsinsatsen styr inte regelvalet – den påverkar i stället undantaget om arbetets behöriga gång enligt 6 kap. 4 § OSL och, för digitala sammanställningar, frågan om en potentiell handling kan tas fram med rutinbetonade åtgärder enligt 2 kap. 6 § TF (nuvarande lydelse efter SFS 2018:1801; JO 1061-2013 hänvisar i sitt beslut till dåvarande 2 kap. 3 § andra stycket TF).[27][2]

Övervägda närliggande frågor

Bevarande och gallring

Grundläggande föreskrifter om hur allmänna handlingar ska bevaras samt om gallring och annat avhändande av sådana handlingar får meddelas i lag enligt 2 kap. 23 § tryckfrihetsförordningen (TF); bestämmelsen ger lagstiftaren kompetens men ålägger inte direkt enskilda myndigheter bevarandeskyldighet.[34] Myndigheters arkiv ska enligt 3 § arkivlagen (1990:782) bevaras, hållas ordnade och vårdas så att de tillgodoser rätten att ta del av allmänna handlingar.[33]

För en befintlig allmän handling som omfattas av en utlämnandebegäran prövas utlämnandet enligt TF och offentlighets- och sekretesslagen (2009:400, OSL) oavsett eventuell framtida gallring, och JO har uttalat att en handling som har begärts ut inte får förstöras innan utlämnandefrågan har prövats och ett eventuellt beslut att inte lämna ut handlingen har fått laga kraft (JO 2022/23 s. 228, dnr 5665-2021, med hänvisning till JO 2017/18 s. 178 och JO 1998/99 s. 503).

Spåret styr inte huvudsvaret. JO 2022/23 s. 228 behandlar den särskilda situationen att en identifierad allmän handling har begärts ut och riskerar att förstöras innan utlämnandefrågan är slutligt avgjord. Vid en ren uppgiftsförfrågan enligt 6 kap. 4 § OSL träffar uttalandet därför inte direkt, eftersom begäran avser en uppgift ur handlingen och inte handlingen som sådan. Uttalandet ger däremot inte stöd för ett generellt motsatsslut att bevarande och gallring saknar betydelse i alla ärenden enligt 6 kap. 4 § OSL. Frågan kan bli materiellt relevant också där, exempelvis om myndigheten överväger att gallra den underliggande handlingen innan uppgiften lämnas ut.[17] På de antagna omständigheterna styr detta inte huvudsvaret. Om en begärd handling riskerar att förstöras under pågående utlämnandeprövning ger JO 2022/23 s. 228 stöd för att handlingen inte får förstöras innan frågan har prövats och ett eventuellt beslut att inte lämna ut handlingen har fått laga kraft.

Tekniska hjälpmedel för automatiserade upptagningar

Utöver rätten att få en uppgift enligt 6 kap. 4 § OSL kan en enskild enligt 6 kap. 6 § OSL begära att själv få använda myndighetens tekniska hjälpmedel för att ta del av upptagningar för automatiserad behandling.[35] Samma begränsningar gäller som för 6:4 – sekretess och arbetets behöriga gång – samt två ytterligare hinder: risk för förvanskning eller förstörelse, och att hjälpmedlet används för att nå upptagningar som inte är allmänna handlingar hos myndigheten.

Den praktiska skillnaden mot 6:4 är att ett avslag på en 6:6-begäran som huvudregel är överklagbart enligt 6 kap. 7 § första stycket 3 OSL, till skillnad från avslag på en 6:4-uppgift, som inte kan överklagas. Huvudregeln gäller dock inte undantagslöst: av 6 kap. 7 § tredje stycket OSL följer att beslut av riksdagen, regeringen, Högsta domstolen och Högsta förvaltningsdomstolen inte får överklagas, och för myndigheter under riksdagen gäller särskilda överklagandebestämmelser (jfr överklaganderesonemanget ovan).[36]

Varför spåret inte styr huvudsvaret. OSL 6:6 förutsätter en upptagning för automatiserad behandling och tillgång till ett tekniskt hjälpmedel som myndigheten förfogar över; en enkel uppgiftsförfrågan enligt 6:4 löses normalt utan att sökanden själv behöver använda myndighetens utrustning. Spåret blir relevant när sökanden vill ta del av strukturerad data i en myndighets dataregister och utlämnandeformen – inte uppgiften i sig – är den egentliga frågan.

Osäkerheter / öppna frågor

Frågan är formulerad som en generell jämförelse mellan att begära ut en allmän handling och att ställa en enstaka fråga om uppgift, inte mot en specifik handling med specifik sekretessbedömning.

Om den i stället gäller en uppgift i en konkret handling blir utfallet oftast beroende av tillämplig sekretessbestämmelse och av arbetets behöriga gång i det enskilda fallet, varför en konkret sekretessprövning då krävs.

Avgränsningen mot en enskild sekretessregel är medveten: svaret är generellt och ämnesöversiktligt, inte bundet till en specifik myndighet eller handling.

Vid en konkret begäran måste tillämplig sekretessregel och arbetets behöriga gång prövas i det enskilda fallet.

Det finns en osäkerhet kring hur långt uppgiftsskyldigheten i 6 kap. 4 § OSL sträcker sig i förhållande till antalet uppgifter och arbetsinsatsen.

Praxis ger viss vägledning men lämnar en öppen proportionalitetsbedömning.

Gränsen för vad som utgör "arbetets behöriga gång" är därmed inte absolut och kan variera beroende på myndighetens resurser och hur pass tidskrävande uppgiften är.

Tidsmåttet för en uppgiftsbegäran enligt 6 kap. 4 § OSL. Bestämmelsen saknar ett uttryckligt krav på att uppgiften ska lämnas "omgående" eller inom viss angiven tid, men den rättsliga tidsgränsen är inte heller överlämnad åt myndighetens egna rutiner.[38] Förvaltningslagens allmänna serviceskyldighet ger en yttre ram *när förvaltningslagen är tillämplig*: enligt 1 § förvaltningslagen (2017:900) gäller lagen för förvaltningsmyndigheters och domstolars handläggning av förvaltningsärenden, och 5–8 §§ gäller även i annan förvaltningsverksamhet hos dessa organ. För andra organ som enbart jämställs med myndigheter genom 2 kap. 2 § OSL (riksdagen och beslutande kommunala församlingar) eller 2 kap. 3 § OSL (vissa kommunalt kontrollerade bolag, föreningar och stiftelser) – jfr JO dnr 6673-2009 om ett kommunalt bolag – blir 6 § FL inte direkt tillämplig enbart genom OSL:s likställighetsregler; tidskravet måste då grundas på OSL, tillämpliga särregler och relevant tillsynspraxis.[13][12] När FL däremot är tillämplig anger 6 § att hjälp till enskilda ska ges "utan onödigt dröjsmål". Justitiekanslern har i beslut 2009-06-04 (dnr 4225-08-21, kritik mot Länsstyrelsen i Kalmar län) uttalat att det "ligger i sakens natur" att handläggningstiden för en begäran om uppgifter ur allmänna handlingar inte bör överstiga handläggningstiden för ett motsvarande utlämnande av handlingarna, och att samma princip som för TF 2:15–16 bör gälla för vad som är acceptabel tid.[1][4] JK angav att någon eller några dagars fördröjning kan godtas om den behövs för att myndigheten ska kunna ta ställning till om den efterfrågade handlingen är allmän och offentlig, och att ett visst dröjsmål är ofrånkomligt om framställningen avser eller fordrar genomgång av ett omfattande material. JK uttalade vidare att mer än någon veckas dröjsmål med att lämna ut en allmän handling kan accepteras endast i undantagsfall, och att samma princip bör gälla för hur lång handläggningstid som är acceptabel när någon begär uppgifter ur allmänna handlingar. Undantaget för arbetets behöriga gång kan därigenom bli tillämpligt när framtagandet av uppgiften i sig kräver flera dagars arbete. Interna rutiner kan organisera arbetet men kan inte sänka dessa externa krav; den rättsliga bedömningen utgår från JK:s praxis, FL 6 § (där FL är tillämplig) och det uttryckliga rekvisitet "arbetets behöriga gång" i 6 kap. 4 § OSL.[37][7]

Praxis och förarbeten

Vad innebär det egentligen att ett utlämnande "hindrar arbetets behöriga gång"? Rättspraxis och förarbeten – HFD 2023 ref. 40 (mål 5894-22), JO 1990/91 s. 382, RÅ 1994 not 296, prop. 1979/80:2, prop. 1990/91:60 och SOU 2002:97 – ger tillsammans svaret: rekvisitet ska tolkas restriktivt och tar sikte på om utlämnandet kräver omfattande efterforskning eller annars en mycket krävande arbetsinsats i det enskilda fallet. Offentlighetsjourens skrifter används nedan enbart som metodstöd, inte som källa för själva slutsatserna.

Högsta förvaltningsdomstolen har i HFD 2023 ref. 40 (mål 5894-22) – som direkt gällde 6 kap. 5 § OSL men ger stark ledning för 6 kap. 4 § genom samma rekvisit ”arbetets behöriga gång” – uttalat att undantaget tar sikte på om utlämnandet av uppgiften vid tidpunkten för begäran kan anses hindra arbetets behöriga gång hos myndigheten, exempelvis när uppgiften inte finns tillgänglig utan omfattande efterforskning eller en annars mycket krävande arbetsinsats.

JO har i JO 1990/91 s. 382 uttalat att en enskild som begär enstaka uppgifter ur en allmän handling som huvudregel ska få uppgifterna, i förekommande fall per telefon, om inte sekretess eller arbetets behöriga gång hindrar det. JO-uttalandet illustrerar skillnaden mellan en begäran om en uppgift ur en allmän handling och en begäran att få själva handlingen utlämnad.[13]

JO:s exempel gällde att en begäran kunde omfatta så mycket material att ett utlämnande per telefon skulle störa arbetets behöriga gång. I den situationen kunde myndigheten hänvisa sökanden till att ta del av handlingarna på plats. HFD 2023 ref. 40 ger därutöver analog ledning för bedömningen av när ett utlämnande kan hindra arbetets behöriga gång, exempelvis när uppgiften inte finns tillgänglig utan omfattande efterforskning eller en annars mycket krävande arbetsinsats.

Det finns ingen fast antalsgräns. Antalet eller mängden efterfrågade uppgifter kan ändå få betydelse genom den faktiska arbetsinsats som utlämnandet kräver vid tidpunkten för begäran. Den avgörande frågan är om utlämnandet i den konkreta situationen skulle hindra arbetets behöriga gång.[12] Gränsen avgörs i praktiken av en rimlighetsbedömning som utgår från om arbetets behöriga gång hindras. Regeringsrätten har i RÅ 1994 not 296 tillämpat motsvarande 15 kap. 4 § sekretesslagen, som numera motsvaras av 6 kap. 4 § OSL, och bekräftar därmed bestämmelsens rekvisit.[45]

Förarbetena till motsvarande äldre regler i sekretesslagen, som numera motsvaras av 6 kap. 4 § OSL – prop. 1979/80:2 och prop. 1990/91:60 – visar att uppgiftsskyldigheten ska ses som ett komplement till handlingsoffentligheten och begränsas av sekretess samt av hänsyn till arbetets behöriga gång, och den antagna lagtexten i 15 kap. 4 § sekretesslagen saknar uttrycklig numerär avgränsning till ”enstaka uppgifter” (DOK:s förslag i bilaga 2 till prop. 1990/91:60 avvisades av regeringen i avsnitt 5.3 med hänvisning till gränsdragnings- och tolkningssvårigheter); mängden uppgifter och arbetsinsatsen beaktas därför inom ramen för undantaget om arbetets behöriga gång.[8][43][19][44] Prop. 1990/91:60 (avsnitt 4, s. 41 ff.) beskriver 15 kap. 4 § sekretesslagen som en skyldighet att 'på begäran lämna uppgifter ur allmän handling' utan numerär avgränsning. Data- och offentlighetskommitténs (DOK) lagtextförslag i bilaga 2 till propositionen (s. 83 ff.) innehöll däremot formuleringen ”enstaka uppgifter” och angav att fler uppgifter kunde lämnas när det var förenligt med myndighetens övriga uppgifter och skyldigheter mot allmänheten.[41][42] Regeringen avvisade i avsnitt 5.3 den föreslagna regleringen, eftersom gränsen mellan försäljning av personuppgifter och myndigheternas serviceskyldighet ansågs omöjlig att dra klart och bestämmelsen riskerade att skapa tolkningssvårigheter; regeringen uttalade att den inte var beredd att föreslå en sådan regel.[39][40] Förarbetena anger att regleringen i 2 kap. TF och den numera upphävda 15 kap. 4 § sekretesslagen (numera 6 kap. 4 § OSL) går i vissa avseenden längre än serviceskyldigheten enligt förvaltningslagen, och prop. 1979/80:2 framhåller att informationsskyldigheten enligt föregångaren till OSL 6:5 är mer vidsträckt än den enligt föregångaren till OSL 6:4 eftersom den avser varje uppgift som myndigheten förfogar över, inte bara uppgift ur allmän handling.[7][9]

SOU 2002:97 beskriver samma uppdelning och konstaterar att det inte alltid är enkelt att avgöra om en begäran avser utfående av handling eller uppgift.[46]

Juridisk sammanfattning

Slutsats. Att fråga om en enstaka uppgift ur en allmän handling och att begära ut själva handlingen är två skilda rättsliga spår med skilda regelverk, skilda prövningsgrunder och skilda rättsmedel.

TF-spåret – begäran att ta del av handling. En begäran att ta del av en allmän handling grundas på 2 kap. 1 § tryckfrihetsförordningen (TF) och riktar sig till "var och en". Enligt 2 kap. 15 § första stycket TF ska myndigheten, när en allmän handling som får lämnas ut begärs ut, genast eller så snart det är möjligt och utan avgift tillhandahålla handlingen på stället för läsning, avlyssning eller avbildning. Enligt andra stycket är myndigheten dock inte skyldig att tillhandahålla handlingen på stället om det möter betydande hinder, och för en upptagning för automatiserad behandling gäller att myndigheten inte heller behöver tillhandahålla den hos sig om sökanden utan beaktansvärd olägenhet kan ta del av upptagningen hos en närbelägen myndighet. Avskrift eller kopia lämnas dock mot fastställd avgift enligt 2 kap. 16 § TF. Myndigheten får vägra eller förena utlämnandet med förbehåll endast om sekretess följer av offentlighets- och sekretesslagen (OSL) eller av en annan lag eller förordning som OSL hänvisar till (se 2 kap. 2 § andra stycket TF); skyldigheten att i vissa fall göra förbehåll regleras bland annat i 10 kap. 14 § OSL.[47] Som huvudregel prövas begäran av den myndighet som förvarar handlingen enligt 2 kap. 17 § andra stycket TF. OSL 6 kap. 2 § första meningen är en hänvisningsbestämmelse till 2 kap. 17 § andra stycket TF och anger att prövningen görs av den myndighet som förvarar handlingen om inte särskilt föreskrivs. TF 2 kap. 17 § andra stycket anger att prövningen, vid tillämpningen av en sekretessbestämmelse som avses i 2 kap. 2 § andra stycket TF, får göras av en annan myndighet än den som förvarar handlingen.[7][1] För en handling av synnerlig betydelse för rikets säkerhet kan en förordning föreskriva att endast en viss myndighet får pröva utlämnandefrågan. I dessa fall ska begäran om utlämnande genast hänskjutas till den behöriga myndigheten.[6] TF 2:18 innehåller ett uttryckligt förbud mot att myndigheten efterforskar vem sökanden är eller vilket syftet är, utöver vad som behövs för att pröva utlämnandehinder. Ett avslags- eller förbehållsbeslut får som huvudregel överklagas enligt 2 kap. 19 § TF; forum beror på beslutsfattare.

OSL-spåret – enstaka uppgiftsförfrågan. En begäran om en enstaka uppgift ur en allmän handling är däremot enligt gällande rättsuppfattning inte en begäran att ta del av handlingen utan en uppgiftsförfrågan enligt 6 kap. 4 § OSL. Myndigheten ska på begäran av en enskild lämna uppgift ur en allmän handling som förvaras hos myndigheten, om inte uppgiften är sekretessbelagd eller det skulle hindra arbetets behöriga gång. OSL 6:4 gäller gentemot enskild; 6 kap. 5 § OSL reglerar motsvarande uppgiftslämnande till andra myndigheter för uppgift som myndigheten förfogar över.[9]

Praktisk skillnad. TF-spåret får inte nekas enbart med hänvisning till arbetsbörda; myndigheten ska tillhandahålla en befintlig, utlämningsbar handling.[5][4] OSL 6:4 begränsas däremot av rekvisitet "arbetets behöriga gång". Bedömningen ska göras konkret utifrån hur uppgiftslämnandet skulle påverka myndighetens arbete vid tidpunkten för begäran. Antalet uppgifter kan påverka arbetsbelastningen men utgör inte en självständig numerär gräns. Avgörande är bland annat om uppgifterna är lätt tillgängliga eller om de kräver omfattande efterforskning eller en annars mycket krävande arbetsinsats. 6 kap. 4 och 5 §§ OSL har samma formulering av hindret – myndigheten behöver inte lämna uppgiften om det skulle hindra 'arbetets behöriga gång'. Det innebär att utlämnandet kan hindra arbetets behöriga gång om uppgiften inte finns tillgänglig utan omfattande efterforskning eller en annars mycket krävande arbetsinsats.[12]

Överklagande. Ett avslag på en uppgiftsförfrågan enligt OSL 6:4 är inte överklagbart på samma sätt som ett avslag på en handlingsbegäran, eftersom 6 kap. 4 § OSL inte ger en överklagbar rätt i handlingsoffentlighetens mening.[18][14] Om den enskilde vill ha en formellt överklagbar prövning bör hen i stället begära att få handlingen utlämnad enligt 2 kap. 1 § TF. Ett avslag på en sådan begäran får som huvudregel överklagas enligt 2 kap. 19 § TF. Beslut av riksdagen, regeringen, Högsta domstolen eller Högsta förvaltningsdomstolen får dock inte överklagas, och särskilda regler gäller för vissa myndigheter under riksdagen (jfr 6 kap. 7 § OSL).[48] Detta är en viktig praktisk mekanism.

Reservation. Gränsen för "arbetets behöriga gång" är inte absolut. Den beror på den faktiska arbetsinsatsen och omständigheterna i det enskilda fallet. Vid en konkret begäran måste myndigheten därför pröva både sekretessfrågan och uppgiftslämnandets praktiska påverkan på verksamheten.

Källor

  • [1] SFS 1949:105, 2 kap. 1–2 §§ 2 kap. 1–2 §§ TF
    Visa utdrag
    1 § Till främjande av ett fritt meningsutbyte, en fri och allsidig upplysning och ett fritt konstnärligt skapande ska var och en ha rätt att ta del av allmänna handlingar. Lag (2018:1801). Begränsning av handlingsoffentligheten 2 § Rätten att ta del av allmänna handlingar får begränsas endast om det krävs med hänsyn till 1. rikets säkerhet eller dess förhållande till en annan stat eller en mellanfolklig organisation, 2. rikets centrala finanspolitik, penningpolitik eller valutapolitik, 3. myndigheters verksamhet för inspektion, kontroll eller annan tillsyn, 4. intresset av att förebygga eller beivra brott, 5. det allmännas ekonomiska intresse, 6. skyddet för enskildas personliga eller ekonomiska förhållanden, eller 7. intresset av att bevara djur- eller växtart. En begränsning av rätten att ta del av allmänna handlingar ska anges noga i en bestämmelse i en särskild lag eller, om det anse
  • [2] SFS 1949:105, 2 kap. 3–7 §§ 2 kap. 3–7 §§ TF
    Visa utdrag
    en viss handling lämnas ut. Lag (2018:1801). Vad som är allmän handling Handling 3 Med handling avses en framställning i skrift eller bild samt en upptagning som endast med tekniska hjälpmedel kan läsas eller avlyssnas eller uppfattas på annat sätt. Lag (2018:1801). Allmän handling 4 En handling är allmän, om den förvaras hos en myndighet och enligt 9 eller 10 är att anse som inkommen till eller upprättad hos en myndighet. Lag (2018:1801) Med myndighet jämställda organ 5 Med myndighet jämställs i detta kapitel riksdagen och beslutande kommunal församling. Lag (2018:1801) Handling som förvaras hos myndighet 6 En upptagning som avses i 3 anses förvarad hos en myndighet, om upptagningen är tillgänglig för myndigheten med tekniskt hjälpmedel som myndigheten själv utnyttjar för överföring i sådan form att den kan läsas eller avlyssnas eller uppfattas på annat sätt. En sammanställning av uppgi
  • [3] Tryckfrihetsförordning (1949:105) 2 kap. 3, 4, 9 och 10 §§ TF
    Visa utdrag
    som någon vidtar endast som ett led i en teknisk bearbetning eller teknisk lagring av en handling som en myndighet har tillhandahållit ska inte anses leda till att handlingen har kommit in till den myndigheten. Lag (2018:1801). Upprättad handling 10 § En handling anses ha upprättats hos en myndighet, när den har expedierats. En handling som inte har expedierats anses upprättad när det ärende som den hänför sig till har slutbehandlats hos myndigheten eller, om handlingen inte hänför sig till ett visst ärende, när den har justerats av myndigheten eller färdigställts på annat sätt. I stället för det som föreskrivs i första stycket gäller följande: 1. Diarier, journaler samt sådana register eller andra förteckningar som förs fortlöpande anses ha upprättats när de har färdigställts för anteckning eller införing. 2. Domar och andra beslut, som enligt vad som är föreskrivet ska avkunnas eller e
  • [4] Tryckfrihetsförordning (1949:105) 2 kap. 15 § TF
    Visa utdrag
    15 Den som begär ut en allmän handling som får lämnas ut ska genast eller så snart det är möjligt och utan avgift få ta del av handlingen på stället på ett sådant sätt att den kan läsas eller avlyssnas eller uppfattas på annat sätt. En handling får även skrivas av, avbildas eller tas i anspråk för ljudöverföring. Kan en handling inte tillhandahållas utan att en sådan del av handlingen som inte får lämnas ut röjs, ska den i övriga delar göras tillgänglig för sökanden i avskrift eller kopia. En myndighet är inte skyldig att tillhandahålla en handling på stället, om det möter betydande hinder. Detsamma gäller en upptagning som avses i 3 om sökanden utan beaktansvärd olägenhet kan ta del av upptagningen hos en närbelägen myndighet.
  • [5] Tryckfrihetsförordning (1949:105) 2 kap. 16 § TF
    Visa utdrag
    16 Den som önskar ta del av en allmän handling har även rätt att mot en fastställd avgift få en avskrift eller kopia av handlingen till den del handlingen får lämnas ut. En myndighet är dock inte skyldig att i större utsträckning än vad som följer av lag lämna ut en upptagning för automatiserad behandling i annan form än utskrift. En myndighet är inte heller skyldig att framställa en kopia av en karta, ritning eller bild eller av en upptagning som avses i 3 och som inte är en upptagning för automatiserad behandling, om det skulle innebära svårigheter och handlingen kan tillhandahållas på stället. En begäran att få en avskrift eller kopia av en allmän handling ska behandlas skyndsamt.
  • [6] Tryckfrihetsförordning (1949:105) 2 kap. 17–19 §§ TF
    Visa utdrag
    17 En begäran att få ta del av en allmän handling görs hos den myndighet som förvarar handlingen. Begäran prövas av den myndighet som anges i första stycket. Om det finns särskilda skäl, får det dock föreskrivas i en bestämmelse som avses i 2 andra stycket att prövningen vid tillämpningen av bestämmelsen ska göras av någon annan myndighet. I fråga om en handling som är av synnerlig betydelse för rikets säkerhet kan det även genom förordning föreskrivas att endast en viss myndighet får pröva frågan om utlämnande. I de angivna fallen ska begäran om utlämnande genast hänskjutas till den behöriga myndigheten. Lag (2018:1801). 18 En myndighet får inte på grund av att någon begär att få ta del av en allmän handling efterforska vem denne är eller vilket syfte han eller hon har med sin begäran i större utsträckning än vad som behövs för att myndigheten ska kunna pröva om det finns hinder mot att
  • [7] SFS 2009:400, 6 kap. 2–5 §§ 6 kap. 2–5 §§ OSL
    Visa utdrag
    Av 2 kap. 17 andra stycket tryckfrihetsförordningen framgår att en fråga om utlämnande av en allmän handling prövas av den myndighet som förvarar handlingen, om det inte är särskilt föreskrivet att prövningen ska göras av en annan myndighet. Lag (2018:1919) 3 Om en anställd vid en myndighet, enligt arbetsordningen eller på grund av särskilt beslut, har ansvar för vården av en handling, är det i första hand han eller hon som ska pröva om handlingen ska lämnas ut. I tveksamma fall ska den anställde låta myndigheten göra prövningen, om det kan ske utan onödigt dröjsmål. Myndigheten ska pröva om handlingen ska lämnas ut om 1. den anställde vägrar att lämna ut handlingen eller lämnar ut den med förbehåll som inskränker en enskilds rätt att röja innehållet eller annars förfoga över handlingen, och 2. den enskilde begär myndighetens prövning. Den enskilde ska informeras om möjligheten att begär
  • [8] Prop. 1979/80:2 Del A Prop. 1979/80:2 Del A s. 361
    Visa utdrag
    Det får anses vara av värde att det i den nya sekretesslagen slås fast att myndigheterna har viss skyldighet att tillhandagå allmänheten med upplys— ningar om innehållet i handlingar som finns hos dem.
  • [9] Prop. 1979/80:2 Del A Prop. 1979/80:2 Del A s. 362
    Visa utdrag
    i 4 och 5 åå skiljer sig därigenom att informationsskyldigheten enligt 5 är mer vidsträckt. Den omfattar varje uppgift som myndigheten förfogar över, alltså inte bara uppgift ur allmän handling.
  • [10] Justitiekanslerns beslut dnr 91-02-21 (beslutsdatum 2 februari 2004) JK 91-02-21
    Visa utdrag
    önskas utlämnade. Det principiella s.k. efterforskningsförbudet i 2 kap. 14 tredje stycket TF gäller enligt sin ordalydelse dock endast när någon begär att få del av en allmän handling. Något motsvarande efterforskningsförbud finns inte då någon med stöd av 15 kap. 4 sekretesslagen begär att få en uppgift ur en allmän handling eller upplysningar från en myndighet med stöd av förvaltningslagens bestämmelser om myndigheternas serviceskyldighet. Även om något uttryckligt efterforskningsförbud inte gäller i ett fall som det nu aktuella kan det ifrågasättas om det kan anses förenligt med offentlighetsprincipen och de intressen som bär upp denna att fråga en enskild om syftet med att begära vissa uppgifter ur allmänna handlingar eller vissa upplysningar från en myndighet. Det torde för övrigt normalt inte heller finnas någon anledning att ställa en sådan fråga såvida det inte sker i syfte att
  • [11] JO dnr 4106-2003 JO dnr 4106-2003
    Visa utdrag
    Enligt 2 kap. 14 tredje stycket TF får myndighet inte på grund av att någon begär att få taga del av allmän handling efterforska vem han är eller vilket syfte han har med sin begäran i större utsträckning än som behövs för att myndigheten skall kunna pröva om hinder föreligger mot att handlingen lämnas ut. Förbudet att efterforska har ansetts vara tillämpligt även vid utlämnande av uppgifter ur allmänna handlingar (se t.ex. JO 1998/99 s. 509 och Justitiekanslerns beslut den 2 februari 2004 dnr 91-02-21 Detta innebär att uppgifter som inte omfattas av sekretess skall lämnas ut utan att myndigheten skall efterforska vem som begär uppgiften och i vilket syfte. Enligt 9
  • [12] HFD 2023 ref. 40 HFD 2023 ref. 40, mål 5894-22, meddelad 2023-09-15
    Visa utdrag
    Enligt Högsta förvaltningsdomstolen bör det aktuella undantaget i 6 kap. 5 offentlighets- och sekretesslagen ta sikte på om utlämnandet av uppgiften vid tidpunkten för begäran kan anses hindra arbetets behöriga gång hos myndig- heten. Det kan t.ex. vara på grund av att uppgiften inte finns tillgänglig utan en omfattande efterforskning eller en annars mycket krävande arbetsinsats.
  • [13] JO 1990/91 s. 382 JO 1990/91 s. 382 (beslut 1990-03-15, dnr 146-1990, JO Norell Söderblom)
    Visa utdrag
    Redog. 1990/91:1 I beslut den 15 mars 1990 uttalade JO Norell Söderblom följande. Bestämmelsen i 15:4 sekretesslagen är inte grundlagsfäst men får ses som ett viktigt komplement till tryckfrihetsförordningens offentlighets- princip om allmänhetens rätt till insyn i myndigheters verksamhet. Det är därför angeläget att myndigheterna tillämpar 15:4 på ett korrekt sätt. När en myndighet får en begäran om uppgifter ur allmän handling har vederbörande tjänsteman således att pröva om uppgiften kan lämnas ut. Att så skall ske är huvudregeln. I detta fall kan konstateras att något sekretesskydd för offentliganställds lön inte föreligger vilket heller inte har gjorts gällande från landstingets sida. Skyldigheten att lämna samtliga uppgifter från allmänna offentliga handlingar är emel- lertid inte obligatorisk. En begäran om att få ut uppgifter kan omfatta ett så stort material att ett utlämnande p
  • [14] Offentlighets- och sekretesslag (2009:400) 6 kap. 7 § OSL
    Visa utdrag
    En enskild får överklaga ett beslut av en myndighet 1. att inte lämna ut en handling till den enskilde, 2. att lämna ut en handling med förbehåll som inskränker den enskildes rätt att röja innehållet eller annars förfoga över den, eller 3. att avslå den enskildes begäran enligt 6 första stycket.
  • [15] Offentlighets- och sekretesslagen (2009:400), 6 kap. 4 § och 7 § 6 kap. 4 § och 7 §
    Visa utdrag
    Utlämnande av uppgift 4 En myndighet ska på begäran av en enskild lämna uppgift ur en allmän handling som förvaras hos myndigheten, om inte uppgiften är sekretessbelagd eller det skulle hindra arbetets behöriga gång.
  • [16] JO dnr 6673-2009 JO dnr 6673-2009
    Visa utdrag
    fråga i ett epostmeddelande. M. har klargjort att hon inte frågade efter någon handling utan att hon ville ha just denna uppgift. Det finns därmed inte utrymme för att förstå hennes fråga som en begäran om att få ut en handling med denna uppgift (jfr RÅ 1981:45 och 1982:68). Hon har i den situationen inte heller haft rätt att få ett överklagbart beslut. Ett kommunalt bolag är som framgått skyldigt att på begäran av enskild lämna uppgift ur allmän handling som förvaras hos bolaget, om inte uppgiften är sekretessbelagd eller utlämnandet skulle hindra arbetets behöriga gång. Den skyldigheten måste anses gälla även om den enskilde inte uttryckligen hänför sig till en allmän handling, om det är uppenbart att uppgiften finns i en sådan handling och kan lämnas ut utan att det hindrar arbetets behöriga gång.
  • [17] JO beslut dnr 5665-2021, 2022-12-21 JO 2022/23, bedömningen om gallring och utlämnandefråga
    Visa utdrag
    JO har i ett flertal beslut uttalat att en handling som har begärts ut inte får förstöras innan utlämnandefrågan har prövats och ett eventuellt beslut att inte lämna ut handlingen har fått laga kraft (se t.ex. JO 2017/18 s. 178 och JO 1998/99 s. 503, jfr även JO 2022/23 s. 228). Bedömning Trafiknämndens
  • [18] JO dnr 6673-2009 JO dnr 6673-2009
    Visa utdrag
    M. har klargjort att hon inte frågade efter någon handling utan att hon ville ha just denna uppgift. Det finns därmed inte utrymme för att förstå hennes fråga som en begäran om att få ut en handling med denna uppgift (jfr RÅ 1981:45 och 1982:68). Hon har i den situationen inte heller haft rätt att få ett överklagbart beslut.
  • [19] Prop. 1990/91:60, avsnitt 5.3 (Reglering av myndigheternas försäljning av personuppgifter) Avsnitt 5.3
    Visa utdrag
    för försäljningsverksamheten. DOK:s förslag till ändring i 15 kap. 45 sekretesslagen syftar till att förhindra att servicebestämmelserna utnyttjas av myndigheter för att be- driva en verksamhet som i allt väsentligt liknar försäljningsverksamhet. För egen del finnerjag det dock ogörligt att dra helt klara gränser mellan vad som skall anses som försäljning av personuppgifter och vad som skall inrymmas i myndigheternas serviceskyldighet. I likhet med flera remissin- stanser anserjag att det finns stor risk för att den föreslagna bestämmelsen i 15 kap. 45 kan ge upphov till tolkningssvårigheter. Jag är därför inte beredd att föreslå en sådan regel.
  • [20] SFS 1949:105, 2 kap. 15–16 §§ 2 kap. 15–16 §§ TF
    Visa utdrag
    15 Den som begär ut en allmän handling som får lämnas ut ska genast eller så snart det är möjligt och utan avgift få ta del av handlingen på stället på ett sådant sätt att den kan läsas eller avlyssnas eller uppfattas på annat sätt. En handling får även skrivas av, avbildas eller tas i anspråk för ljudöverföring. Kan en handling inte tillhandahållas utan att en sådan del av handlingen som inte får lämnas ut röjs, ska den i övriga delar göras tillgänglig för sökanden i avskrift eller kopia. En myndighet är inte skyldig att tillhandahålla en handling på stället, om det möter betydande hinder. Detsamma gäller en upptagning som avses i 3 om sökanden utan beaktansvärd olägenhet kan ta del av upptagningen hos en närbelägen myndighet. Lag (2018:1801). Kopior av allmänna handlingar 16 Den som önskar ta del av en allmän handling har även rätt att mot en fastställd avgift få en avskrift eller kopi
  • [21] Tryckfrihetsförordning (1949:105), 2 kap. 15–19 §§ 2 kap. 15–19 §§ TF
    Visa utdrag
    15 § Den som begär ut en allmän handling som får lämnas ut ska genast eller så snart det är möjligt och utan avgift få ta del av handlingen på stället på ett sådant sätt att den kan läsas eller avlyssnas eller uppfattas på annat sätt. En handling får även skrivas av, avbildas eller tas i anspråk för ljudöverföring. Kan en handling inte tillhandahållas utan att en sådan del av handlingen som inte får lämnas ut röjs, ska den i övriga delar göras tillgänglig för sökanden i avskrift eller kopia. En myndighet är inte skyldig att tillhandahålla en handling på stället, om det möter betydande hinder. Detsamma gäller en upptagning som avses i 3 §, om sökanden utan beaktansvärd olägenhet kan ta del av upptagningen hos en närbelägen myndighet. Lag (2018:1801) . Kopior av allmänna handlingar 16 § Den som önskar ta del av en allmän handling har även rätt att mot en fastställd avgift få en avskrift el
  • [22] SFS 2009:400, 6 kap. 7 § 6 kap. 7 § OSL
    Visa utdrag
    7 En enskild får överklaga ett beslut av en myndighet att inte lämna ut en handling till den enskilde, att lämna ut en handling med förbehåll som inskränker den enskildes rätt att röja innehållet eller annars förfoga över den, eller att avslå den enskildes begäran enligt 6 första stycket. En myndighet får överklaga ett beslut av en annan myndighet att avslå den förstnämnda myndighetens begäran att få ta del av en handling eller på annat sätt få del av en uppgift, om inte annat anges i lag eller förordning. Beslut av riksdagen, regeringen, Högsta domstolen och Högsta förvaltningsdomstolen får inte överklagas. För beslut av en myndighet som lyder under riksdagen gäller särskilda bestämmelser om överklagande. Lag
  • [23] Offentlighets- och sekretesslag (2009:400), 6 kap. 3–9 §§ 6 kap. 3–9 §§ OSL
    Visa utdrag
    3 Om en anställd vid en myndighet, enligt arbetsordningen eller på grund av särskilt beslut, har ansvar för vården av en handling, är det i första hand han eller hon som ska pröva om handlingen ska lämnas ut. I tveksamma fall ska den anställde låta myndigheten göra prövningen, om det kan ske utan onödigt dröjsmål. Myndigheten ska pröva om handlingen ska lämnas ut om 1. den anställde vägrar att lämna ut handlingen eller lämnar ut den med förbehåll som inskränker en enskilds rätt att röja innehållet eller annars förfoga över handlingen, och 2. den enskilde begär myndighetens prövning. Den enskilde ska informeras om möjligheten att begära myndighetens prövning och att det krävs ett skriftligt beslut av myndigheten för att beslutet ska kunna överklagas. Utlämnande av uppgift 4 En myndighet ska på begäran av en enskild lämna uppgift ur en allmän handling som förvaras hos myndigheten, om inte
  • [24] JO dnr 1061-2013 JO dnr 1061-2013, s. 5–6
    Visa utdrag
    I det enskilda fallet får frågan om det är regelsystemet för utlämnande av allmän handling eller regelsystemet avseende lämnande av uppgift ur allmän handling som ska tillämpas avgöras utifrån den framställning som den enskilde har gjort. Vid oklarheter ska myndigheten försöka ta reda på vad som avses. Om frågan inte går att utreda ska en begäran förutsättas innefatta ett önskemål om att få ta del av handlingen (se RÅ 82
  • [25] SFS 2017:900, 32 § (konsoliderad lydelse SFS 2025:582) 32 § förvaltningslagen (2017:900)
    Visa utdrag
    Motivering av beslut 32 Ett beslut som kan antas påverka någons situation på ett inte obetydligt sätt ska innehålla en klargörande motivering, om det inte är uppenbart obehövligt. En sådan motivering ska innehålla uppgifter om vilka föreskrifter som har tillämpats och vilka omständigheter som har varit avgörande för myndighetens ställningstagande.
  • [26] SFS 2009:400, 6 kap. 7 § (konsoliderad lydelse SFS 2010:1507) 6 kap. 7 § offentlighets- och sekretesslagen (2009:400)
    Visa utdrag
    En enskild får överklaga ett beslut av en myndighet 1. att inte lämna ut en handling till den enskilde, 2. att lämna ut en handling med förbehåll som inskränker den enskildes rätt att röja innehållet eller annars förfoga över den, eller 3. att avslå den enskildes begäran enligt 6 första stycket. En myndighet får överklaga ett beslut av en annan myndighet att avslå den förstnämnda myndighetens begäran att få ta del av en handling eller på annat sätt få del av en uppgift, om inte annat anges i lag eller förordning. Beslut av riksdagen, regeringen, Högsta domstolen och Högsta förvaltningsdomstolen får inte överklagas. För beslut av en myndighet som lyder under riksdagen gäller särskilda bestämmelser om överklagande.
  • [27] JO dnr 1061-2013 JO dnr 1061-2013, s. 5
    Visa utdrag
    Varje sammanställning av sakligt sammanhängande uppgifter som en myndighet kan göra med hjälp av tillgängliga program är att anse som en handling som förvaras hos myndigheten. Förutsättningen är endast att sammanställningen ska kunna göras med rutinbetonade åtgärder 2 kap. 3 andra stycket TF Därmed avses att det ska vara fråga om en begränsad arbetsinsats utan nämnvärda kostnader. De konstellationer av sammanhängande uppgifter som kan göras tillgängliga på detta sätt brukar benämnas potentiella handlingar.
  • [28] JO dnr 1061-2013 JO dnr 1061-2013, s. 5–6
    Visa utdrag
    vill jag inledningsvis uppehålla mig något vid den skillnad som från rättslig utgångspunkt föreligger mellan å ena sidan en på offentlighetsprincipen grundad framställning om att få ta del av en allmän handling eller att få en avskrift eller kopia av en sådan handling och å andra sidan en begäran om uppgift ur en allmän handling. Grundläggande regler om allmänna handlingars offentlighet finns i 2 kap. TF I kapitlet regleras även primärt frågan om utlämnande av allmän handling. Enligt 2 kap. 12 TF ska en allmän handling som får lämnas ut som alltså inte omfattas av någon sekretessbestämmelse på begäran genast eller så snart det är möjligt på stället utan avgift tillhandahållas den som önskar ta del av handlingen.
  • [29] JO dnr 1061-2013 JO dnr 1061-2013, s. 5–6
    Visa utdrag
    allmän handling. Jag noterar även att det i remissvaret omväxlande talas om att ”handlingen” lämnats ut respektive att AA:s skrivelse handlagts som en begäran om att få uppgift ur allmän handling. Vad som förekommit ger intryck av att styrelsen vid sin prövning inte har hållit isär de två regelsystemen. Enligt min uppfattning borde Ungdomsstyrelsen ha handlagt AA:s begäran enligt regelverket om utlämnande av allmän handling. I enlighet med detta borde beslutet att delvis avslå hans begäran ha varit försett med en överklagandeanvisning.
  • [30] SFS 2009:400, 6 kap. 8 § (konsoliderad lydelse SFS 2018:1919) 6 kap. 8 § offentlighets- och sekretesslagen (2009:400)
    Visa utdrag
    överklagande. Lag (2010:1507) Överinstanser 8 Beslut som avses i 7 första och andra styckena överklagas till kammarrätt, om inte annat följer av andra-femte styckena. Beslut som meddelats av kammarrätt och som gäller handling i domstolens rättskipande, rättsvårdande eller administrativa verksamhet överklagas av andra än statliga myndigheter till Högsta förvaltningsdomstolen. Beslut som meddelats av tingsrätt och som gäller handling i domstolens rättskipande eller rättsvårdande verksamhet överklagas av andra än statliga myndigheter till hovrätt. Motsvarande beslut av hovrätt överklagas av andra än statliga myndigheter till Högsta domstolen. Beslut som avses i 7 andra stycket och som meddelats av en statlig myndighet som lyder under regeringen överklagas av en annan sådan myndighet till regeringen. Av 2 kap. 19 tryckfrihetsförordningen följer att ett beslut av ett statsråd överklagas till
  • [31] SFS 2017:900, 33 § (konsoliderad lydelse SFS 2025:582) 33 § förvaltningslagen (2017:900)
    Visa utdrag
    Underrättelse om innehållet i beslut och hur ett överklagande går till 33 En myndighet som meddelar ett beslut i ett ärende ska så snart som möjligt underrätta den som är part om det fullständiga innehållet i beslutet, om det inte är uppenbart obehövligt. Om parten får överklaga beslutet ska han eller hon även underrättas om hur det går till. Myndigheten ska samtidigt upplysa parten om avvikande meningar som har antecknats enligt 30 eller enligt särskilda bestämmelser i någon annan författning. En underrättelse om hur man överklagar ska innehålla information om vilka krav som ställs på överklagandets form och innehåll och vad som gäller i fråga om ingivande och överklagandetid.
  • [32] SFS 2017:900, 34 § (konsoliderad lydelse SFS 2025:582) 34 § förvaltningslagen (2017:900)
    Visa utdrag
    34 Bestämmelserna i 33 om underrättelse om innehållet i beslut och hur ett överklagande går till tillämpas också om någon som inte är part begär att få ta del av ett beslut som han eller hon får överklaga.
  • [33] Arkivlag (1990:782) 3 § arkivlagen
    Visa utdrag
    3 En myndighets arkiv bildas av de allmänna handlingarna från myndighetens verksamhet och sådana handlingar som avses i 2 kap. 12 tryckfrihetsförordningen och som myndigheten beslutar ska tas om hand för arkivering. Upptagningar för automatisk databehandling som är tillgängliga för flera myndigheter, så att de där utgör allmänna handlingar, ska dock bilda arkiv endast hos en av dessa myndigheter, i första hand den myndighet som svarar för huvuddelen av upptagningen. Myndigheternas arkiv är en del av det nationella kulturarvet. Myndigheternas arkiv ska bevaras, hållas ordnade och vårdas så att de tillgodoser 1. rätten att ta del av allmänna handlingar, 2. behovet av information för rättskipningen och förvaltningen, och 3. forskningens behov.
  • [34] Tryckfrihetsförordning (1949:105) 2 kap. 23 § TF
    Visa utdrag
    Grundläggande föreskrifter om hur allmänna handlingar ska bevaras samt om gallring och annat avhändande av sådana handlingar får meddelas i lag.
  • [35] Offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) 6 kap. 6 § OSL
    Visa utdrag
    6 En myndighet ska på begäran ge en enskild tillfälle att själv använda tekniska hjälpmedel för automatiserad behandling som myndigheten förfogar över för att ta del av upptagningar för automatiserad behandling. Detta gäller dock inte om 1. den enskilde därigenom skulle få tillgång till upptagningar som inte är allmänna handlingar hos myndigheten, 2. det finns risk för förvanskning eller förstöring, eller 3. det möter något hinder på grund av bestämmelse om sekretess eller arbetets behöriga gång.
  • [36] Offentlighets- och sekretesslag (2009:400) 6 kap. 7 § 6 kap. 7 § OSL
    Visa utdrag
    7 En enskild får överklaga ett beslut av en myndighet 1. att inte lämna ut en handling till den enskilde, 2. att lämna ut en handling med förbehåll som inskränker den enskildes rätt att röja innehållet eller annars förfoga över den, eller 3. att avslå den enskildes begäran enligt 6 första stycket. En myndighet får överklaga ett beslut av en annan myndighet att avslå den förstnämnda myndighetens begäran att få ta del av en handling eller på annat sätt få del av en uppgift, om inte annat anges i lag eller förordning. Beslut av riksdagen, regeringen, Högsta domstolen och Högsta förvaltningsdomstolen får inte överklagas. För beslut av en myndighet som lyder under riksdagen gäller särskilda bestämmelser om överklagande. Lag
  • [37] JK dnr 4225-08-21, beslutsdatum 2009-06-04 avsnittet "Justitiekanslerns bedömning"
    Visa utdrag
    verksamhet. Det ligger i sakens natur att det inte bör ta längre tid för en myndighet att fatta beslut i ett ärende rörande begäran om att få uppgifter ur allmänna handlingar än vad det skulle göra att fatta beslut om utlämnande av motsvarande handlingar (jfr JO 1989/90 s. 371). När det gäller utlämnande av allmänna handlingar bör normalt handlingen lämnas ut redan samma dag som begäran har gjorts. Någon eller några dagars fördröjning kan dock godtas om en sådan fördröjning är nödvändig för att myndigheten ska kunna ta ställning till om den efterfrågade handlingen är allmän och offentlig. Härtill kommer att ett visst dröjsmål är ofrånkomligt om framställningen avser eller fordrar genomgång av ett omfattande material. Det får dock aldrig bli fråga om ett otillbörligt dröjsmål med utlämnandet av handlingen (jfr Bohlin, Offentlighetsprincipen, 6 uppl. s. 128 f.). Sålunda har Justitiekansler
  • [38] SFS 2009:400, 6 kap. 2–5 §§
    Visa utdrag
    Av 2 kap. 17 andra stycket tryckfrihetsförordningen framgår att en fråga om utlämnande av en allmän handling prövas av den myndighet som förvarar handlingen, om det inte är särskilt föreskrivet att prövningen ska göras av en annan myndighet. Lag (2018:1919) 3 Om en anställd vid en myndighet, enligt arbetsordningen eller på grund av särskilt beslut, har ansvar för vården av en handling, är det i första hand han eller hon som ska pröva om handlingen ska lämnas ut. I tveksamma fall ska den anställde låta myndigheten göra prövningen, om det kan ske utan onödigt dröjsmål. Myndigheten ska pröva om handlingen ska lämnas ut om 1. den anställde vägrar att lämna ut handlingen eller lämnar ut den med förbehåll som inskränker en enskilds rätt att röja innehållet eller annars förfoga över handlingen, och 2. den enskilde begär myndighetens prövning. Den enskilde ska informeras om möjligheten att begär
  • [39] Prop. 1990/91:60, avsnitt 5.3 Avsnitt 5.3 (s. 53-55)
    Visa utdrag
    Sammanfattningsvis bör. enligt min bedömning. den reglering som jag nu angivit för försäljning av personuppgifter och utlämnande av person- uppgifter med stöd av servicebestämmelserna i praktiken få samma ver- kan som DOK:s lagförslag.
  • [40] Prop. 1990/91:60, avsnitt 11 Hemställan och avsnitt 12 Beslut S. 78 (avsnitt 11 och 12)
    Visa utdrag
    Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen att anta förslagen till 1. lag om ändring i tryckfrihetsförordningen 2. lag om ändring i datalagen (1973: 289) 3. lag om ändring i sekretesslagen (1980: 100). Sida 78 Original 12. Beslut Prop. 1990/91:60 Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom pr0position föreslå riksdagen att anta de förslag som föredraganden har lagt fram.
  • [41] Prop. 1990/91:60, avsnitt 5.3 Avsnitt 5.3, s. 53
    Visa utdrag
    För att förhindra att myndigheter med stöd av 15 kap. 4 sekretesslagen säljer personuppgifter föreslår DOK att service enligt huvudregeln skall avse enstaka uppgifter, men att en myndighet i undantagsfall skall kunna tillhandahålla ett större antal uppgifter. om det är förenligt med myndighe- tens övriga uppgifter och skyldigheter gentemot allmänheten.
  • [42] Prop. 1990/91:60 bilaga 2 (DOK:s lagförslag om myndigheters försäljning av uppgifter ur personregister) Bilaga 2, Sida 83-84
    Visa utdrag
    reglerar myndigheters försäljning av uppgifter om enskil- da personer ur personregister enligt datalagen (1973: 289). Bestämmelserna i denna lag inskränker inte myndigheternas skyldighe- ter enligt reglerna om allmänna handlingars offentlighet. Bestämmelserna i denna lag utgör inte hinder mot föreskrifter om sär— skild avgift för expeditioner som myndigheterna har att tillhandahålla enligt lag eller annan författning.
  • [43] Prop. 1990/91:60 Bilaga 2, förslag till ändring i 15 kap. 4 § sekretesslagen (1980:100)
    Visa utdrag
    gång. Myndighet skall på begäran av enskild lämna enstaka uppgifter ur allmän handling som förvaras hos myndigheten i den mån hinder inte möter på grund av bestämmelse om sekretess eller av hänsyn till arbe- tets behöriga gång. I den mån det är förenligt med myndighetens övriga uppgifter och skyldigheter gentemot allmänheten kan myndigheten även tillhandahål- la ett större antal uppgifter. Under sådana omständigheter kan en myndighet även ta ut ersättning för den extra kostnad som ett uttag med stöd av denna bestämmelse för med sig. Bestämmelser om tillhandahållande av allmän handling finns i 2 kap. 12 tryckfrihetsförordningen.
  • [44] Prop. 1990/91:60 Avsnitt 4 (Servicebestämmelserna), s. 41 ff.
    Visa utdrag
    I andra författningar än TF finns bestämmelser som ger allmänheten möjlighet att få upplysningar från myndigheter även i sådana fall som inte omfattas av offentlighetsprincipen. Enligt 15 kap. 4 sekretesslagen skall således en myndighet på begäran lämna uppgifter ur allmänna handlingar i den mån hinder inte möter på grund av någon bestämmelse om sekretess eller av hänsyn till arbetets behöriga gång. Bestämmelser om myndigheternas serviceskyldighet finns också i bl. a. 4 förvaltningslagen. Regleringen i 2 kap. TF och 15 kap. 4 sekretesslagen går dock i vissa avseenden längre än serviceskyldigheten enligt förvaltnings- lagen. Regleringen i TF och sekretesslagen har också företräde (3 för- valtningslagen). 1 2 förordningen (1980:900) om statliga myndigheters serviceskyldig- het finns en erinran om bl. a. de nu uppräknade bestämmelserna.
  • [45] RÅ 1994 not 296 Regeringsrättens dom 1994-05-11, mål 1093-1994
    Visa utdrag
    fattats av ordföranden ensam. Enligt 4 förvaltningslagen (1986:223) skall varje myndighet i den utsträckning som anges i lagrummet lämna upplysningar till enskilda i frågor som rör myndighetens verksamhetsområde. Vidare gäller enligt 15 kap. 4 sekretesslagen (1980:100) att en myndighet på begäran av enskild skall lämna uppgift ur allmän handling som förvaras hos myndigheten i den mån hinder inte möter på grund av bestämmelse om sekretess eller av hänsyn till arbetets behöriga gång
  • [46] SOU 2002:97 (Offentlighets- och sekretesskommittén) Avsnitt 2.2.3, s. 65
    Visa utdrag
    för myndig- heten. 2.2.3 Uppgifter ur allmänna handlingar En myndighet skall på begäran av enskild lämna uppgift ur all- männa handlingar som förvaras hos myndigheten (15 kap. 4 sekretesslagen). Uppgift behöver inte lämnas om sekretessregler eller hänsyn till arbetets behöriga gång hindrar det. Av tryckfrihetsförordningen framgår inom vilken tidsrymd en allmän handling skall lämnas ut. Det skall som huvudregel ske så snart det är möjligt. Tryckfrihetsförordningens bestämmelse regle- rar således något annat än skyldigheten att lämna upplysningar enligt 15 kap. 4 sekretesslagen. En annan sak är att det kanske inte alltid, i praktiken, är enkelt att avgöra om en begäran avser ut- fående av handling eller
  • [47] OSL 10 kap. 14 § (SFS 2009:400) 10 kap. 14 §
    Visa utdrag
    14 Om en myndighet finner att sådan risk för skada, men eller annan olägenhet som enligt en bestämmelse om sekretess hindrar att en uppgift lämnas till en enskild kan undanröjas genom ett förbehåll som inskränker den enskildes rätt att lämna uppgiften vidare eller utnyttja den, ska myndigheten göra ett sådant förbehåll när uppgiften lämnas till den enskilde. Att den tystnadsplikt som uppkommer genom ett sådant förbehåll som anges i första stycket inskränker den rätt att meddela och offentliggöra uppgifter som följer av 1 kap. 1 och 7 tryckfrihetsförordningen och 1 kap. 1 och 10 yttrandefrihetsgrundlagen följer av 13 kap. 5 andra stycket.
  • [48] Offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) 6 kap. 7 § tredje och fjärde styckena OSL
    Visa utdrag
    Beslut av riksdagen, regeringen, Högsta domstolen och Högsta förvaltningsdomstolen får inte överklagas. För beslut av en myndighet som lyder under riksdagen gäller särskilda bestämmelser om överklagande. Lag