Legalish.

Sekretessregler beslut frihetsberövande LRV/LPT

Version 76Publicerad 18 augusti 2026

Gäller sekretess för beslut om frihetsberövande åtgärder enligt LPT/LRV eller är dessa beslut offentliga?

Kort svar

Ett beslut om att hålla kvar en person för tvångsvård med frihetsberövande är i princip en allmän handling. Det innebär att du som utomstående normalt kan begära ut beslutet från den myndighet som har fattat det, utan att du behöver förklara varför.

Beslutet blir offentligt för att den enskilde ska kunna överklaga eller kontrollera vad myndigheten har bestämt. Regeln gäller beslut enligt lagen om psykiatrisk tvångsvård (LPT) eller lagen om rättspsykiatrisk vård (LRV) som rör själva frihetsberövandet, exempelvis intagning, utskrivning, tillstånd att vistas utanför vårdinrättningens område och återkallelse av sådant tillstånd.

Tre gränser är viktiga:

Beslutet måste finnas hos en myndighet eller annat offentligt organ. Annars finns det ingen allmän handling att begära ut. Förutom statliga myndigheter kan vissa offentligt ägda bolag, föreningar och stiftelser i vissa fall också omfattas – det framgår av särskilda regler i sekretesslagen. Här används "offentligt organ" som ett samlande vardagsord. En handling är allmän enligt 2 kap. 4 § tryckfrihetsförordningen, om den förvaras hos en myndighet och enligt 2 kap. 9 eller 10 § samma förordning är att anse som inkommen till eller upprättad hos myndigheten.[1] Alltså har handlingen antingen kommit in dit eller skapats där.

Övriga uppgifter i ärendet, till exempel journalanteckningar, yttranden och intyg, omfattas som utgångspunkt av stark sekretess enligt 25 kap. 1 § OSL. Uppgifter om enskilds hälsotillstånd och andra personliga förhållanden skyddas då av en presumption för sekretess (omvänt skaderekvisit). Undantaget i 25 kap. 10 § 1 OSL innebär att sekretessen inte gäller för själva beslutet om frihetsberövande åtgärd.[2][3] Rätten att ta del av handlingen och den formella sekretessprövningen styrs av tryckfrihetsförordningen och OSL – inte av dataskyddsreglerna som en fristående generell spärr mot offentlighetsprincipen. Enligt 21 kap. 7 § offentlighets- och sekretesslagen gäller sekretess för en personuppgift, om det kan antas att uppgiften efter ett utlämnande kommer att behandlas i strid med någon av dessa regler: EU:s dataskyddsförordning, lagen (2018:218) med kompletterande bestämmelser till EU:s dataskyddsförordning eller 6 § lagen (2003:460) om etikprövning av forskning som avser människor.

Hänvisningen avser alltså bara 6 § i etikprövningslagen, inte hela lagen.[4] Bestämmelsen gör alltså den förväntade efterbehandlingen enligt dataskyddsregleringen till en del av själva sekretessprövningen och kan hindra eller begränsa ett utlämnande även när handlingen i övrigt är allmän.

Om beslutet finns hos en privat vårdgivare omfattas det inte av reglerna om allmänna handlingar och sekretess. Då styrs frågan i stället av patientsäkerhetslagens regler om tystnadsplikt för personal gentemot patienten (6 kap. 12 §), av journalhanteringsreglerna och av dataskyddsreglerna (GDPR och dataskyddslagen).[5]

Sekretessprövningen följer då av 25 kap. 1 § OSL, som inte gäller för beslut i LPT- eller LRV-ärenden som avser frihetsberövande åtgärd enligt undantaget i 25 kap. 10 § 1 OSL; beslutet är då allmän handling.

I korthet: beslut om frihetsberövande åtgärder inom tvångsvården är i princip offentliga, men hela ärendet blir inte automatiskt öppet – annan sekretess och personuppgiftsskydd kan fortfarande begränsa vad som faktiskt lämnas ut.

Rättslig reglering

Hälso- och sjukvårdssekretess med undantag för frihetsberövande beslut

Sekretess inom hälso- och sjukvården regleras i 25 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen (2009:400), OSL.[9] Huvudregeln är att sekretess gäller för uppgift om en enskilds hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående lider men. Av 25 kap. 10 § 1 OSL följer emellertid ett undantag från denna sekretess: sekretessen enligt 1 §, 2 § andra stycket, 3–5 §§ samt 8 a och 8 b §§ gäller inte beslut i ärende enligt lagstiftningen om psykiatrisk tvångsvård eller rättspsykiatrisk vård, om beslutet avser frihetsberövande åtgärd.[10] Undantaget från sekretess är alltså begränsat till beslut som avser en frihetsberövande åtgärd. Att en handling är allmän följer däremot av 2 kap. 4 § tryckfrihetsförordningen, som uppställer kraven på myndighetsförvaring och att handlingen är inkommen eller upprättad; 25 kap. 10 § 1 OSL rör enbart undantag från sekretess.[7]

LPT och LRV som aktuella ramlagar

LPT (1991:1128) reglerar psykiatrisk tvångsvård och LRV (1991:1129) reglerar rättspsykiatrisk vård. Av 3 § första stycket LPT framgår att tvångsvård får ges i form av sluten psykiatrisk tvångsvård eller öppen psykiatrisk tvångsvård. Endast sluten tvångsvård innebär att patienten är intagen på en sjukvårdsinrättning; öppen tvångsvård innebär att patienten behöver iaktta särskilda villkor för att kunna ges nödvändig psykiatrisk vård. 3 § LPT anger förutsättningarna för tvångsvård och skiljer mellan sluten och öppen vård; den anger inte vilken beslutsbestämmelse som används i varje skede. Vid den första intagningen fattar chefsöverläkaren beslut enligt 6 b § LPT om intagning för sluten psykiatrisk tvångsvård. När chefsöverläkaren ansöker om fortsatt vård utöver fyra veckor beslutar förvaltningsrätten enligt 8 § LPT om den ska ges i sluten eller öppen form (bifall högst fyra månader från intagningsbeslutet); senare förlängningar utöver den tiden medges enligt 9 § LPT för högst sex månader åt gången.[6][8][11][12][20][21] Om en patient som får öppen psykiatrisk tvångsvård behöver åter ges sluten vård kan chefsöverläkaren besluta om det enligt 26 a § LPT, under de förutsättningar som anges där och i avvaktan på rättens beslut. Bedömningen enligt 25 kap. 10 § 1 OSL knyts därför till om det aktuella beslutet avser en frihetsberövande åtgärd, inte till att beslutet skulle vara fattat enligt 3 § första stycket 1 eller 2 LPT. Sluten psykiatrisk tvångsvård är frihetsberövande eftersom patienten är intagen på en sjukvårdsinrättning, medan öppen psykiatrisk tvångsvård innebär vistelse utanför sjukvårdsinrättningen och inte i sig är en frihetsberövande åtgärd. För rättspsykiatrisk vård följer undantagets tillämplighet direkt av 25 kap. 10 § 1 OSL:s ordalydelse ("lagstiftningen om … rättspsykiatrisk vård"); LRV:s särskilda hänvisningar till LPT (bland annat 5, 6, 8 och 24 §§ LRV) behöver endast beaktas när sekretessfrågan rör en materiell tvångsvårdsåtgärd enligt LPT, inte för själva offentlighetsrekvisitet.

Centrala beslutstyper

Som frihetsberövande åtgärder i OSL:s mening räknas enligt förarbetena och praxis (RÅ 2000 ref. 6; JO 5277-2018) bland annat beslut om intagning för tvångsvård, beslut om fortsatt sluten psykiatrisk tvångsvård, polishandräckning samt permission enligt 9 och 10 §§ LRV.[14][16][17][18]

Partsinsyn för patienten

Partsinsyn enligt 10 kap. 3 § offentlighets- och sekretesslagen tillkommer den enskilde eller myndighet som är part i målet eller ärendet och som på grund av sin partsställning har rätt till insyn i handläggningen; partsinsynen kan som utgångspunkt utövas genom behörigt ombud eller biträde, men gäller inte allmänheten eller närstående utan sådan behörighet.[19] Enligt samma bestämmelse hindrar sekretess aldrig att en part tar del av "en dom eller ett beslut i målet eller ärendet", vilket alltså innebär att partsinsynen i vart fall omfattar själva beslutet om frihetsberövande åtgärd.[13] För förvaltningsprocessuell talan föreskriver 43 § förvaltningsprocesslagen att sökande, klagande eller annan part har rätt att ta del av det som tillförts målet med de begränsningar som följer av 10 kap. 3 § OSL.[15]

Praxis och förarbeten

Justitieombudsmannens praxis

JO har i flera beslut bekräftat att undantaget i 25 kap. 10 § 1 OSL ska tolkas så att beslut i ärenden enligt LPT och LRV om frihetsberövande åtgärder, som är allmänna handlingar enligt 2 kap. 4 § tryckfrihetsförordningen när de förvaras hos en myndighet, är undantagna från sekretessen enligt 25 kap. 1 § OSL; ett utlämnande förutsätter dock att handlingen är inkommen eller upprättad och att ingen annan sekretessregel hindrar utlämnandet.[18]

I JO 5277-2018 anges uttryckligen att bestämmelsen innebär att sekretessen enligt 25 kap. 1 § OSL inte gäller för sådana beslut, och att beslut om permission enligt 9 och 10 §§ LRV omfattas av undantaget och därmed är offentliga. JO framhåller samtidigt att beslut om frigång och annan utevistelse *inte* omfattas av undantaget, utan ska sekretessprövas enligt 25 kap. 1 § OSL. JO:s slutsats är att de inte omfattas av det sekretessbrytande undantaget; huruvida uppgifterna i det enskilda fallet faktiskt ska hållas hemliga avgörs av den vanliga sekretessprövningen enligt 25 kap. 1 § OSL.

JO 2011/12 s. 486 åberopas i JO 5277-2018 som stöd för att permission är en frihetsberövande åtgärd i OSL:s mening och att beslutet därför är undantaget från sekretess enligt 25 kap. 10 § 1 OSL.[22][8]

RÅ 2000 ref. 6 – beslut om omhändertagande enligt LPT

RÅ 2000 ref. 6 (i databasnotation ofta återgiven som RÅ 2000:6) är ett referat från dåvarande Regeringsrätten som ligger tidigare i kedjan. Regeringsrätten slog då fast att beslut enligt 4 § andra stycket LPT att omhänderta en patient för undersökning och beslut att begära polishandräckning enligt 47 § andra stycket 1 samma lag är beslut i ärende enligt lagstiftningen om psykiatrisk tvångsvård i den mening som avsågs i den dåvarande sekretesslagen, och att de inte omfattades av sekretess.[23] Den nuvarande regeln finns i 25 kap. 10 § 1 OSL. Undantaget från sekretess omfattar beslut i ärenden enligt lagstiftningen om psykiatrisk tvångsvård eller rättspsykiatrisk vård, om beslutet avser en frihetsberövande åtgärd.

RÅ 2000 ref. 6 tolkar den dåvarande bestämmelsen i 7 kap. 2 § sekretesslagen (1980:100).[24] En jämförelse med ordalydelsen i 25 kap. 10 § 1 OSL visar att bestämmelserna har motsvarande rekvisit i den fråga som domen behandlar. Det talar för att domen fortfarande har vägledningsvärde för tolkningen av begreppet ”frihetsberövande åtgärd” i 25 kap. 10 § 1 OSL, men källunderlaget ger inte stöd för att bedöma dess betydelse för andra delar av bestämmelsen.[14][25]

Bedömning

Beslutsspecifikt utfall

Ett beslut som avser en frihetsberövande åtgärd enligt LPT eller LRV ska som utgångspunkt lämnas ut på begäran om handlingen både förvaras hos en myndighet eller annat organ som omfattas av handlingsoffentligheten och enligt 2 kap. 9 eller 10 § TF är inkommen till eller upprättad hos myndigheten. Två rättsliga grunder samverkar: 25 kap. 10 § 1 OSL undantar sekretessen enligt 25 kap. 1 §, 2 § andra stycket, 3–5 §§ och 8 a–8 b §§ OSL just för sådana beslut, och beslutet är allmän handling enligt 2 kap. 4 § tryckfrihetsförordningen när det förvaras hos myndigheten. Den som begär ut handlingen ska få ta del av den genast eller så snart det är möjligt enligt 2 kap. 15 § tryckfrihetsförordningen.[26]

Undantaget gäller bara själva beslutet.[8] Underlag i ärendet – journalanteckningar, yttranden, behandlingsplaner och intyg – innehåller typiskt uppgifter som omfattas av 25 kap. 1 § OSL och ska därför sekretessprövas särskilt.[3] En behandlingsplan eller annat beslutsunderlag omfattas inte av undantaget enbart för att ha legat till grund för beslutet. Beslut som inte avser en frihetsberövande åtgärd, exempelvis frigång eller annan utevistelse, omfattas inte av undantaget; de sekretessprövas enligt 25 kap. 1 § OSL, vilket inte innebär att uppgifterna automatiskt är hemliga.

En annan sekretessbestämmelse kan hindra att en viss uppgift i beslutet lämnas ut, om bestämmelsens rekvisit är uppfyllda. Om flera bestämmelser är tillämpliga har den som medför sekretess företräde enligt 7 kap. 3 § OSL. 21 kap. 7 § OSL, som skyddar personuppgifter vid befarad behandling i strid med dataskyddsregleringen, kvarstår alltså som en separat spärr.

Praktisk åtgärd vid utlämnandeavslag

Avslås en begäran ska myndigheten underrätta den enskilde om möjligheten att begära myndighetens prövning. Först det skriftliga myndighetsbeslutet är överklagbart enligt 6 kap. 3, 7 och 8 §§ OSL. Domstolsbeslut följer särskilda överklagandevägar enligt 6 kap. 8–9 §§ OSL, och beslut av riksdagen, regeringen, Högsta domstolen och Högsta förvaltningsdomstolen får inte överklagas enligt 6 kap. 7 § tredje stycket OSL.

Central gränsfallsrisk

Den största gränsfallsrisken är att avgöra om ett enskilt beslut avser en frihetsberövande åtgärd. Praxis och förarbeten räknar hit intagning för tvångsvård, polishandräckning, permission enligt 9 och 10 §§ LRV samt beslut om återgång till sluten vård, medan beslut om öppen tvångsvård utan frihetsberövande inslag, frigång eller annan utevistelse faller utanför undantaget. Myndigheten kan också sekretessbelägga enstaka uppgifter i beslutet med stöd av en annan primär bestämmelse, exempelvis 21 kap. 7 § OSL, och då måste uppgiften maskeras innan utlämning.

Övervägda närliggande frågor

Beslut som rör öppen psykiatrisk tvångsvård

Öppen psykiatrisk tvångsvård innebär enligt 3 § LPT inte att patienten är intagen på en sjukvårdsinrättning, och beslut om villkor för öppen vård är därmed inte frihetsberövande i OSL:s mening.[6]

Beslut om villkor och andra åtgärder inom en bestående öppen vård utan frihetsberövande inslag är därmed normalt inte frihetsberövande i OSL:s mening och faller utanför undantaget i 25 kap. 10 § 1 OSL; de ska då sekretessprövas enligt 25 kap. 1 § OSL.

Undantaget i 25 kap. 10 § 1 OSL är däremot tillämpligt på beslut som innebär intagning eller återintagning i sluten vård, även om patienten dessförinnan har getts öppen vård. För LPT framgår det av 26 a §, som ger chefsöverläkaren rätt att besluta att en patient som ges öppen psykiatrisk tvångsvård åter ska ges sluten psykiatrisk tvångsvård om förutsättningarna i 3 § första stycket 1 och andra stycket är uppfyllda och rättens beslut om fortsatt vård inte kan avvaktas. Motsvarande reglering i LRV finns i 3 c § (återgång från öppen vård enligt 3 a § första stycket LRV till sluten rättspsykiatrisk vård) och 3 d § (återgång från öppen vård enligt 3 b § första stycket LRV, dvs. vid särskild utskrivningsprövning, till sluten rättspsykiatrisk vård). Sådana beslut är beslut om intagning respektive återintagning i sluten vård och ska därför bedömas som frihetsberövande åtgärder i 25 kap. 10 § 1 OSL:s mening; sekretessundantaget är då tillämpligt när beslutet förvaras hos en myndighet.

Avgränsningen ska alltså göras beslutsspecifikt: villkor och andra beslut inom en fortgående öppen vårdform utan frihetsberövande inslag faller normalt utanför undantaget, medan beslut om återgång till sluten vård enligt 26 a § LPT eller 3 c–3 d §§ LRV typiskt sett omfattas av undantaget i 25 kap. 10 § 1 OSL när beslutet förvaras hos en myndighet.[27][28] Undantaget tar dock bara bort sekretessen enligt de bestämmelser i 25 kap. OSL som räknas upp i punkten; annan sekretess, exempelvis 21 kap. 7 § OSL, måste därför prövas separat och har vid konkurrens företräde enligt 7 kap. 3 § OSL.[8][29][30]

En patient kan ha getts öppen tvångsvård vid en tidpunkt och sluten tvångsvård vid en annan, och en utlämnandefräga kan behöva skilja mellan dessa beslut.

Osäkerheter / öppna frågor

Avgjord avgränsning och kvarvarande osäkerhet

Det är inte en öppen fråga om förarbetenas exempel fortfarande har betydelse. Prop. 1991/92:59 s. 29–30 anger att sekretessundantaget skulle gälla ”på motsvarande sätt som hittills” och att ändringarna i övrigt var redaktionella. Som frihetsberövande åtgärder anges, utöver intagning, beslut om utskrivning, tillstånd att vistas utanför vårdinrättningens område och återkallelse av ett sådant tillstånd. JO har senare återgett samma exempel vid tillämpningen av nuvarande 25 kap. 10 § 1 OSL (JO dnr 1936-2019, s. 9–10).[31]

JO har också dragit en tydlig gräns mellan permission och frigång. Permission enligt 9 och 10 §§ LRV innebär att patienten på egen hand vistas utanför sjukvårdsinrättningens område och omfattas av undantaget i 25 kap. 10 § 1 OSL.[25][16][17] Frigång innebär däremot vistelse utanför vårdavdelningen men inom sjukvårdsinrättningens område och omfattas, liksom annan utevistelse, inte av undantaget (JO dnr 5277-2018, s. 8–9).[32] Sådana beslut ska i stället sekretessprövas enligt 25 kap. 1 § OSL. Att undantaget inte är tillämpligt innebär alltså inte automatiskt att uppgifterna är hemliga.

Den kvarvarande osäkerheten gäller andra beslutstyper som källorna inte uttryckligen klassificerar, exempelvis vissa villkors- eller behandlingsbeslut. För dem behöver det bedömas om det är fråga om ett beslut i ett LPT- eller LRV-ärende som avser en frihetsberövande åtgärd eller om åtgärden hör till den löpande vården.

Vad som kan ge ett annat utfall

Bedömningen gäller nuvarande rätt. Ett annat utfall följer om beslutet inte är ett beslut om frihetsberövande åtgärd i ett LPT- eller LRV-ärende, om en annan sekretessregel än 25 kap. 10 § 1 OSL blir tillämplig, eller om uppgifterna inte förvaras hos en myndighet eller annat TF-subjekt. Om beslutet finns hos ett organ inom OSL:s och handlingsoffentlighetens subjektkrets måste andra tillämpliga sekretessbestämmelser prövas; för personuppgifter kan bland annat 21 kap. 7 § OSL aktualiseras. Om en privat vårdgivare står utanför denna krets tillämpas inte OSL:s sekretessregler. Om vårdgivaren står utanför offentlighetsregimen följer normalt ingen TF-baserad rätt för en utomstående att få del av handlingarna.[33] Ett frivilligt eller lagstadgat röjande måste i stället prövas mot tystnadsplikten för hälso- och sjukvårdspersonal i enskild vård enligt 6 kap. 12 § patientsäkerhetslagen (2010:659), med motsvarande tystnadsplikt för annan deltagande personal i 6 kap. 16 §, och mot eventuell särskild uppgiftsskyldighet enligt lag eller förordning.[36][37] Den bedömningen är inte sekretess i OSL:s mening utan en prövning av om röjandet är obehörigt enligt tystnadsplikten och om uppgiftsskyldighet föreligger.

En ny sekretessregel som tar sikte på frihetsberövande beslut inom tvångsvården, eller en annan bedömning i JO eller domstol av vad som utgör en frihetsberövande åtgärd, kan medföra att slutsatsen behöver omprövas.

Dataskydd

Dataskyddsregleringen ersätter inte prövningen enligt tryckfrihetsförordningen.[35] 1 kap. 7 § dataskyddslagen anger att GDPR och dataskyddslagen inte ska tillämpas i den utsträckning det skulle strida mot tryckfrihetsförordningen eller yttrandefrihetsgrundlagen. GDPR artikel 86 förutsätter samtidigt att nationell rätt förenar skyddet för personuppgifter med allmänhetens tillgång till allmänna handlingar.[34]

Dataskyddsregleringen påverkar däremot sekretessprövningen enligt 21 kap. 7 § OSL. Den bestämmelsen kan medföra sekretess för en personuppgift om det kan antas att uppgiften efter utlämnandet kommer att behandlas i strid med GDPR, dataskyddslagen eller 6 § etikprövningslagen. Invändningen måste prövas konkret och uppgiftsspecifikt. Bedömningen enligt 21 kap. 7 § OSL görs i varje enskilt ärende och kan utfalla olika beroende på uppgiftstyp och vad som kan antas om mottagarens behandling efter utlämnandet.[38][29] Högsta domstolen har tillämpat bestämmelsen på en begäran om samtliga domar och, med vissa undantag, slutliga beslut som Göta hovrätt meddelat under ungefär två år. Domstolen skilde mellan uppgifter om lagöverträdelser och andra känsliga personuppgifter (HD:s beslut den 12 juni 2026 i Ä 9385-25, ”Quras begäran”).

För ett beslut om frihetsberövande åtgärd i ett LPT- eller LRV-ärende gäller därför följande avgränsning: 25 kap. 10 § 1 OSL undantar bara sekretessen enligt de bestämmelser som räknas upp i 25 kap. Bestämmelsen undanröjer alltså inte sekretess enligt 21 kap. 7 § OSL eller annan tillämplig sekretessregel. Beslutet är en allmän handling endast om det uppfyller förutsättningarna i 2 kap. tryckfrihetsförordningen och förvaras hos ett organ som omfattas av handlingsoffentligheten. Därefter måste varje begäran prövas mot tillämpliga sekretessregler och övriga förutsättningar för utlämnande.

Juridisk sammanfattning

Beslut om frihetsberövande åtgärder enligt lagen (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård (LPT) eller lagen (1991:1129) om rättspsykiatrisk vård (LRV) omfattas som utgångspunkt inte av den sekretess som räknas upp i 25 kap. 10 § 1 OSL. Om beslutet både förvaras hos en myndighet och enligt 2 kap. 9 eller 10 § tryckfrihetsförordningen är att anse som inkommet till eller upprättat hos myndigheten, ska det lämnas ut på begäran i den utsträckning ingen annan sekretessbestämmelse hindrar utlämnandet. Att beslutet, när dessa rekvisit är uppfyllda, är allmän handling följer av 2 kap. 4 § tryckfrihetsförordningen; det är undantaget i 25 kap. 10 § 1 OSL som tar bort sekretessen enligt 25 kap. 1 § OSL just för sådana beslut. Bakomliggande material – journalanteckningar, yttranden, behandlingsplaner, intyg – innehåller som utgångspunkt uppgifter om enskilds hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden och omfattas då av sekretess enligt 25 kap. 1 § OSL; utlämnande ska prövas uppgiftsvis enligt bestämmelsens omvända skaderekvisit.[9]

Tillämplig rättsregel[8]

Undantaget i 25 kap. 10 § 1 OSL är utformat som en direkt inskränkning i 25 kap. 1 §, 2 § andra stycket, 3–5 §§ och 8 a–8 b §§ OSL: sekretessen gäller inte beslut i ärende enligt lagstiftningen om psykiatrisk tvångsvård eller rättspsykiatrisk vård, om beslutet avser frihetsberövande åtgärd. Praxis och förarbeten ger begreppet frihetsberövande åtgärd en vid innebörd: intagning för tvångsvård, polishandräckning samt permission enligt 9 och 10 §§ LRV (se JO 5277-2018, JO 2011/12 s. 486 och RÅ 2000 ref. 6).[18][14][23]

Praktisk följd

Den som vill ta del av ett sådant beslut – närstående, journalist, ombud eller annan enskild – kan begära ut det hos den myndighet som förvarar handlingen.[43][10] För tillhandahållande på stället enligt 2 kap. 15 § tryckfrihetsförordningen ska myndigheten tillgodose begäran genast eller så snart det är möjligt och utan avgift. En begäran om avskrift eller kopia regleras i stället av 2 kap. 16 § tryckfrihetsförordningen och ska behandlas skyndsamt mot fastställd avgift. Beslutet ska lämnas ut i de delar som inte skyddas av någon annan tillämplig sekretessbestämmelse. Om myndigheten avslår begäran ska den enskilde underrättas om möjligheten att begära myndighetens prövning; först det skriftliga myndighetsbeslutet är överklagbart enligt 6 kap. 3, 7 och 8 §§ OSL.[40][44] Ett avslag från en förvaltningsmyndighet som inte omfattas av någon specialregel överklagas normalt till kammarrätten. För vissa domstolsbeslut gäller i stället särskilda vägar enligt 6 kap. 8–9 §§ OSL: kammarrätt–Högsta förvaltningsdomstolen, tingsrätt–hovrätt och hovrätt–Högsta domstolen, med de aktörsbegränsningar som anges i 8 §.[39] Beslut av riksdagen, regeringen, Högsta domstolen och Högsta förvaltningsdomstolen får inte överklagas enligt 6 kap. 7 § tredje stycket OSL. Prövningstillstånd i HFD enligt 35 § förvaltningsprocesslagen gäller bara när HFD:s prövning sker i sista instans efter det att målet inletts i kammarrätten genom överklagande, underställning eller ansökan.[42] För utlämnandeärenden innebär det att en myndighets utlämnandebeslut först har överklagats dit enligt 6 kap. 8 § första stycket OSL och kammarrättens avgörande därefter förs vidare till HFD enligt 6 kap. 9 § OSL. Om överklagandet i stället gäller kammarrättens eget beslut att vägra eller villkora utlämnande av en handling som förvaras hos kammarrätten, överklagas beslutet direkt enligt 6 kap. 8 § andra stycket OSL och HFD prövar saken utan prövningstillstånd (jfr HFD mål 7384-24, meddelad 18 februari 2025).[41] Även om själva beslutet är offentligt kan uppgifter i beslutet som skyddas av en annan primär sekretessbestämmelse behöva särskild prövning och eventuellt maskeras innan utlämning.

Materiella reservationer

Två materiella reservationer bör noteras:

1. Beslutet måste både förvaras hos en myndighet och enligt 2 kap. 9 eller 10 § tryckfrihetsförordningen vara inkommet till eller upprättat hos myndigheten. Förvaring ensam räcker inte; en kopia som bara skickats till en domstol för prövning av om den är allmän hos beslutsmyndigheten är inte inkommen och därmed inte allmän hos mottagaren (jfr HFD mål 7384-24, meddelad 18 februari 2025). Om beslutet finns hos en privat vårdgivare utanför TF:s handlingsoffentlighet gäller andra regler.[7] 2. Beslutet måste avse en frihetsberövande åtgärd. Beslut om öppen psykiatrisk tvångsvård utan frihetsberövande inslag, behandlingsplan, frigång eller annan utevistelse faller utanför undantaget och sekretessprövas enligt 25 kap. 1 § OSL.[22]

Vad som kan ändra svaret

Svaret kan ändras om det införs en ny sekretessregel riktad mot frihetsberövande beslut inom tvångsvården, om JO eller domstol i ett senare ärende gör en annan bedömning av vad som utgör en frihetsberövande åtgärd, eller om förutsättningen att beslutet både förvaras hos en myndighet och är inkommet eller upprättat där enligt 2 kap. 9 eller 10 § tryckfrihetsförordningen inte är uppfylld i det enskilda fallet.

Källor

  • [1] Tryckfrihetsförordning (1949:105), 2 kap. 4 § 2 kap. 4 §
    Visa utdrag
    Allmän handling 4 En handling är allmän, om den förvaras hos en myndighet och enligt 9 eller 10 är att anse som inkommen till eller upprättad hos en myndighet.
  • [2] Offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) 25 kap. 10 § 25 kap. 10 § 1
    Visa utdrag
    från sekretess 10 Sekretessen enligt 1 2 andra stycket, 3-5 och 8 a och 8 b gäller inte 1. beslut i ärende enligt lagstiftningen om psykiatrisk tvångsvård eller rättspsykiatrisk vård, om beslutet avser frihetsberövande åtgärd,
  • [3] Offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) 25 kap. 1 § 25 kap. 1 §
    Visa utdrag
    1 Sekretess gäller inom hälso- och sjukvården för uppgift om en enskilds hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående lider men. Detsamma gäller i annan medicinsk verksamhet, exempelvis rättsmedicinsk och rättspsykiatrisk undersökning, insemination, befruktning utanför kroppen, abort, sterilisering, omskärelse och åtgärder mot smittsamma sjukdomar. Första stycket gäller inte om annat följer av 7, 8 eller 10 eller 26 kap. 6
  • [4] Offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) 21 kap. 7 § 21 kap. 7 §
    Visa utdrag
    dataskyddsregleringen 7 Sekretess gäller för personuppgift, om det kan antas att uppgiften efter ett utlämnande kommer att behandlas i strid med 1. Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 av den 27 april 2016 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning), i den ursprungliga lydelsen, 2. lagen (2018:218) med kompletterande bestämmelser till EU:s dataskyddsförordning, eller 3. 6 lagen (2003:460) om etikprövning av forskning som avser människor. Lag (2018:2000) Rätten att meddela
  • [5] 6 kap. 12 § patientsäkerhetslagen (2010:659) 6 kap. 12 § patientsäkerhetslagen (2010:659)
    Visa utdrag
    12 Den som tillhör eller har tillhört hälso- och sjukvårdspersonalen inom den enskilda hälso- och sjukvården får inte obehörigen röja vad han eller hon i sin verksamhet har fått veta om en enskilds hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden. Som obehörigt röjande anses inte att någon fullgör sådan uppgiftsskyldighet som följer av lag eller förordning. Tystnadsplikt som gäller för en uppgift om en patients hälsotillstånd gäller även i förhållande till patienten själv, om det med hänsyn till ändamålet med hälso- och sjukvården är av synnerlig vikt att uppgiften inte lämnas till patienten. För det allmännas verksamhet gäller offentlighets- och sekretesslagen
  • [6] Lag (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård 3 § 3 § LPT
    Visa utdrag
    Förutsättningar för tvångsvård 3 Tvångsvård får ges endast om patienten lider av en allvarlig psykisk störning och på grund av sitt psykiska tillstånd och sina personliga förhållanden i övrigt 1. har ett oundgängligt behov av psykiatrisk vård, som inte kan tillgodoses på annat sätt än genom att patienten är intagen på en sjukvårdsinrättning för kvalificerad psykiatrisk dygnetruntvård (sluten psykiatrisk tvångsvård), eller 2. behöver iaktta särskilda villkor för att kunna ges nödvändig psykiatrisk vård (öppen psykiatrisk tvångsvård).
  • [7] Tryckfrihetsförordning (1949:105) 2 kap. 4 § 2 kap. 4 § TF
    Visa utdrag
    Allmän handling 4 En handling är allmän, om den förvaras hos en myndighet och enligt 9 eller 10 är att anse som inkommen till eller upprättad hos en myndighet.
  • [8] Offentlighets- och sekretesslagen (2009:400), 25 kap. 10 § p. 1. 25 kap. 10 § p. 1
    Visa utdrag
    tjugo år. Undantag från sekretess 10 Sekretessen enligt 1 2 andra stycket, 3-5 och 8 a och 8 b gäller inte 1. beslut i ärende enligt lagstiftningen om psykiatrisk tvångsvård eller rättspsykiatrisk vård, om beslutet avser frihetsberövande åtgärd,
  • [9] Offentlighets- och sekretesslagen (2009:400), 25 kap. 1 §. 25 kap. 1 §
    Visa utdrag
    (2024:1147) 25 kap. Sekretess till skydd för enskild i verksamhet som avser hälso- och sjukvård, m.m. Hälso- och sjukvård m.m. Hälso- och sjukvård och annan medicinsk verksamhet 1 Sekretess gäller inom hälso- och sjukvården för uppgift om en enskilds hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående lider men.
  • [10] Proposition 2008/09:150 bilaga 9, förslag till 25 kap. 10 § OSL prop. 2008/09:150 bilaga 9, förslag till 25 kap. 10 § OSL
    Visa utdrag
    Undantag från sekretess 10 § Sekretessen enligt 1 §, 2 § andra stycket och 3–5 §§ gäller inte 1.beslut i ärende enligt lagstiftningen om psykiatrisk tvångsvård eller rättspsykiatrisk vård, om beslutet avser frihetsberövande åtgärd, 2.beslut enligt smittskyddslagen (2004:168), om beslutet avser frihetsberövande åtgärd, 3.beslut i ärende om ansvar eller behörighet för personal inom hälso- och sjukvården, eller 4.beslut i fråga om omhändertagande eller återlämnande av patient- journal.
  • [11] Lag (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård 6 b § 6 b § LPT
    Visa utdrag
    6 b Frågan om intagning för sluten psykiatrisk tvångsvård ska avgöras skyndsamt efter undersökning av patienten, senast 24 timmar efter dennes ankomst till vårdinrättningen. Ett beslut om intagning får inte grundas på ett vårdintyg som är äldre än fyra dagar. Beslut om intagning fattas av en chefsöverläkare vid en enhet för psykiatrisk vård. Beslutet får inte fattas av den läkare som har utfärdat vårdintyget. Lag
  • [12] Lag (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård, 26 a § 26 a § LPT
    Visa utdrag
    26 a Chefsöverläkaren får besluta att en patient som ges öppen psykiatrisk tvångsvård åter ska ges sluten psykiatrisk tvångsvård om 1. de förutsättningar som anges i 3 första stycket 1 och andra stycket är uppfyllda, och 2. rättens beslut om fortsatt vård inte kan avvaktas med hänsyn till risken för patientens eller annans hälsa eller personliga säkerhet. Anser chefsöverläkaren att den slutna psykiatriska tvångsvården bör fortsätta, ska han eller hon senast fyra dagar från dagen för beslutet ansöka hos förvaltningsrätten om medgivande till fortsatt sådan vård. Föreskrifterna i 7 tredje stycket tillämpas på en sådan ansökan. Har en ansökan enligt andra stycket kommit in till förvaltningsrätten, får den slutna psykiatriska tvångsvården fortsätta i avvaktan på förvaltningsrättens beslut.
  • [13] Offentlighets- och sekretesslag (2009:400) 10 kap. 3 § 10 kap. 3 § OSL
    Visa utdrag
    Sekretess hindrar aldrig att en part i ett mål eller ärende tar del av en dom eller ett beslut i målet eller ärendet.
  • [14] RÅ 2000 ref. 6, Regeringsrättens avgörande. RÅ 2000 ref. 6
    Visa utdrag
    Enligt 7 kap. 2 första stycket 1. sekretesslagen gäller sekretessen enligt 1 inte beslut i ärende enligt lagstiftningen om psykiatrisk tvångsvård eller rättspsykiatrisk vård, om beslutet angår frihetsberövande åtgärd. I förarbetena till aktuella bestämmelser prop. 1979/80:2 Del A s. 175 och prop. 1991/92:59 s. 29 f.) uttalas att med frihetsberövande åtgärd avses inte bara beslut om intagning för tvångsvård utan även t.ex. beslut om utskrivning, tillstånd att vistas utanför vårdinrättningens område och återkallande av sådant tillstånd. I förstnämnda proposition (s.
  • [15] Förvaltningsprocesslag (1971:291) 43 § 43 § FPL
    Visa utdrag
    43 Sökande, klagande eller annan part har rätt att ta del av det som tillförts målet med de begränsningar som följer av 10 kap. 3 offentlighets- och sekretesslagen (2009:400).
  • [16] Lag (1991:1129) om rättspsykiatrisk vård 9 § 9 § LRV
    Visa utdrag
    9 Chefsöverläkaren får ge en patient, som ges rättspsykiatrisk vård enligt 31 kap. 3 brottsbalken utan beslut om särskild utskrivningsprövning, tillstånd att under en viss del av vårdtiden vistas utanför sjukvårdsinrättningens område. Tillståndet får ges för ett visst tillfälle eller för vissa återkommande tillfällen. Tillstånd får ges endast under förutsättning att det står i överensstämmelse med vårdplanen. Ett tillstånd att vistas utanför vårdinrättningens område får förenas med sådana villkor som anges i 26 tredje stycket lagen (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård. Chefsöverläkaren får återkalla ett tillstånd som avses i första stycket om förhållandena kräver
  • [17] Lag (1991:1129) om rättspsykiatrisk vård 10 § 10 § LRV
    Visa utdrag
    10 I fråga om den som ges rättspsykiatrisk vård enligt 31 kap. 3 brottsbalken med beslut om särskild utskrivningsprövning prövas frågan om tillstånd att under en viss del av vårdtiden vistas utanför sjukvårdsinrättningens område av förvaltningsrätten efter ansökan av chefsöverläkaren eller patienten.
  • [18] JO dnr 5277-2018 (beslut av JO, chefsJO). JO dnr 5277-2018
    Visa utdrag
    överklagas. Enligt 2 14 och 16 förordningen om psykiatrisk tvångsvård och rättspsykiatrisk vård ska journalen innehålla uppgift om bl.a. beslut att bevilja eller avslå en ansökan om permission samt att återkalla beviljad permission. Beslut som rör permission omfattas, till skillnad från beslut om frigång och annan utevistelse, av bestämmelsen i 25 kap. 10 OSL om undantag från sekretess, och är alltså offentliga (se bl.a. JO 2011/12 s.
  • [19] Offentlighets- och sekretesslag (2009:400) 10 kap. 3 §, partsinsyn 10 kap. 3 § OSL (fullständig lydelse)
    Visa utdrag
    Partsinsyn och förbehåll 3 Sekretess hindrar inte att en enskild eller en myndighet som är part i ett mål eller ärende hos domstol eller annan myndighet och som på grund av sin partsställning har rätt till insyn i handläggningen, tar del av en handling eller annat material i målet eller ärendet. En sådan handling eller ett sådant material får dock inte lämnas ut till parten i den utsträckning det av hänsyn till allmänt eller enskilt intresse är av synnerlig vikt att sekretessbelagd uppgift i materialet inte röjs. I sådana fall ska myndigheten på annat sätt lämna parten upplysning om vad materialet innehåller i den utsträckning det behövs för att parten ska kunna ta till vara sin rätt och det kan ske utan allvarlig skada för det intresse som sekretessen ska skydda. Sekretess hindrar aldrig att en part i ett mål eller ärende tar del av en dom eller ett beslut i målet eller ärendet.
  • [20] Lag (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård 9 § 9 § LPT
    Visa utdrag
    9 På ansökan av chefsöverläkaren får rätten medge att tvångsvården fortsätter i form av öppen eller sluten psykiatrisk tvångsvård utöver den längsta tiden enligt 8 Medgivande får lämnas för högst sex månader åt gången, räknat från den dag då förvaltningsrätten meddelar beslut i frågan.
  • [21] Lag (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård 8 § 8 § LPT
    Visa utdrag
    8 Rätten ska på ansökan enligt 7 besluta i frågan om fortsatt vård i form av sluten eller öppen psykiatrisk tvångsvård. Om rätten bifaller ansökan, får vården pågå under högst fyra månader, räknat från dagen för beslutet om intagning. Lag
  • [22] JO inspektionsprotokoll dnr 5734-2011, JO 2011/12 s. 486. JO inspektionsprotokoll 5734-2011, s. 5-6
    Visa utdrag
    LRV. Beslut om att avslå en ansökan om permission respektive att återkalla en permis- sion enligt 9-10 LRV är överklagbara. Beslut rörande permission omfattas även till skillnad från beslut om frigång och annan utevistelse av bestämmel- sen i 25 kap. 10 OSL om undantag från sekretess och är således alltid offentliga.
  • [23] RÅ 2000 ref. 6 — referat från Regeringsrätten som specifikt prövar beslut enligt 4 § andra stycket LPT att omhänderta patient för undersökning och beslut att begära polishandräckning enligt 47 § andra stycket 1 samma ... RÅ 2000 ref. 6 (lagen.nu-dom)
    Visa utdrag
    Nyheter RÅ 2000:6 Beslut enligt 4 andra stycket lagen (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård att omhänderta patient för undersökning och beslut att begära polishandräckning enligt 47 andra stycket 1 samma lag för att undersökning skall kunna genomföras utgör beslut i ärende enligt lagstiftningen om psykiatrisk tvångsvård. De omfattas följaktligen inte av sekretess enligt 7 kap. 1 sekretesslagen
  • [24] RÅ 2000:6 (Regeringsrätten, mål nr 5337-1998, avgörandedatum 2000-01-24) Skälen för Regeringsrättens avgörande
    Visa utdrag
    Regeringsrättens avgörande. I 7 kap. 1 första stycket sekretesslagen föreskrivs bl.a. att sekretess gäller, om inte annat följer av 2 inom hälso- och sjukvården för uppgift om enskilds hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon honom närstående lider men. I 2 första stycket 1 stadgas att sekretessen enligt 1 inte gäller beslut i ärende enligt lagstiftningen om psykiatrisk tvångsvård eller rättspsykiatrisk vård om beslutet angår frihetsberövande åtgärd. J.L:s framställning avser dels beslut enligt 4 andra stycket LPT att omhänderta patient för undersökning, dels beslut att begära polishandräckning enligt 47 andra stycket 1 samma lag för att undersökning skall kunna genomföras. Sådana beslut måste anses utgöra beslut i ärende enligt lagstiftningen om psykiatrisk tvångsvård och angå en frihetsberövande
  • [25] Prop. 1991/92:59 s. 29–30 avsnitt 4.2, s. 29–30
    Visa utdrag
    Mitt förslag: På motsvarande sätt som hittills skall sekretess inte gälla inom hälso- och sjukvården för beslut enligt lagstiftningen om psykia- trisk tvångsvård eller rättspsykiatrisk vård, om beslutet angår frihets- berövande åtgärd. Den särskilda bestämmelsen om att hälso- och sjukvårdssekretess inte gäller beslut av utskrivningsnämnd eller psy- kiatriska nämnden skall upphävas. I övrigt ändras sekretessreglerna för beslut enligt den nämnda lagstiftningen endast redaktionellt. 29 Skälen för mitt förslag: Beslut inom den psykiatriska tvångsvården omfat- tas av den tidigare redovisade hälso- och sjukvårdssekretessen enligt 7 kap. Prop. 1991/92:59 1 sekretesslagen. Utan någon undantagsregel skulle även beslut inom tvångsvården om frihetsberövande åtgärder omfattas av hälso- och sjuk- vårdssekretess. Ett sådant undantag finns dock i 7 kap. 2§ 2 sekretesslagen. Enligt denna bestämmelse gäl
  • [26] Tryckfrihetsförordningen (1949:105), 2 kap. 15 § 2 kap. 15 §
    Visa utdrag
    15 Den som begär ut en allmän handling som får lämnas ut ska genast eller så snart det är möjligt och utan avgift få ta del av handlingen på stället på ett sådant sätt att den kan läsas eller avlyssnas eller uppfattas på annat sätt.
  • [27] 26 a § LPT (SFS 1991:1128, ändrad genom SFS 2009:809) 26 a § LPT
    Visa utdrag
    26 a Chefsöverläkaren får besluta att en patient som ges öppen psykiatrisk tvångsvård åter ska ges sluten psykiatrisk tvångsvård om 1. de förutsättningar som anges i 3 första stycket 1 och andra stycket är uppfyllda, och 2. rättens beslut om fortsatt vård inte kan avvaktas med hänsyn till risken för patientens eller annans hälsa eller personliga säkerhet. Anser chefsöverläkaren att den slutna psykiatriska tvångsvården bör fortsätta, ska han eller hon senast fyra dagar från dagen för beslutet ansöka hos förvaltningsrätten om medgivande till fortsatt sådan vård. Föreskrifterna i 7 tredje stycket tillämpas på en sådan ansökan. Har en ansökan enligt andra stycket kommit in till förvaltningsrätten, får den slutna psykiatriska tvångsvården fortsätta i avvaktan på förvaltningsrättens beslut. Om rätten medger att den slutna psykiatriska tvångsvården ska fortsätta, får den pågå under högst sex må
  • [28] 3 c § och 3 d § LRV (SFS 1991:1129, ändrade genom SFS 2009:810) 3 c § och 3 d § LRV
    Visa utdrag
    3 c Chefsöverläkaren får besluta att en patient som ges öppen rättspsykiatrisk vård med stöd av 3 a första stycket åter ska ges sluten rättspsykiatrisk vård om 1. de förutsättningar som anges i 3 a andra stycket är uppfyllda, och 2. rättens beslut om fortsatt vård inte kan avvaktas med hänsyn till risken för patientens eller annans hälsa eller personliga säkerhet. Anser chefsöverläkaren att den slutna rättspsykiatriska vården bör fortsätta ska han eller hon senast inom fyra dagar från beslutet ansöka hos förvaltningsrätten om medgivande till sådan vård. Har en ansökan enligt andra stycket kommit in till förvaltningsrätten får den slutna rättspsykiatriska vården fortsätta i avvaktan på förvaltningsrättens beslut. Om rätten medger att den slutna rättspsykiatriska vården ska fortsätta, får den pågå under högst sex månader, räknat från den dag förvaltningsrätten meddelar beslut i frågan. I f
  • [29] 21 kap. 7 § OSL 21 kap. 7 §
    Visa utdrag
    Behandling i strid med dataskyddsregleringen 7 Sekretess gäller för personuppgift, om det kan antas att uppgiften efter ett utlämnande kommer att behandlas i strid med 1. Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 av den 27 april 2016 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning), i den ursprungliga lydelsen, 2. lagen (2018:218) med kompletterande bestämmelser till EU:s dataskyddsförordning, eller 3. 6 lagen (2003:460) om etikprövning av forskning som avser människor. Lag (2018:2000) Rätten att meddela och offentliggöra uppgifter
  • [30] Prop. 2017/18:145 s. 95 (via lagen.nu) s. 95
    Visa utdrag
    den annars gällande huvudregeln att det vid konkurrens mellan olika sekretessbestämmelser är den strängaste bestämmelsen som är tillämplig 7 kap. 3 offentlighets- och sekretesslagen
  • [31] JO 2020-11-20, dnr 1936-2019 s. 9–10
    Visa utdrag
    I klinikens yttrande anförs att sekretess inte gällde för vissa av uppgifterna med hänvisning till bestämmelsen i 25 kap. 10 1 OSL om undantag från sekretess för beslut i ärende enligt lagstiftningen om psykiatrisk tvångsvård eller rättspsykiatrisk vård, om beslutet avser frihetsberövande åtgärd. I förarbetena till den aktuella bestämmelsen uttalas att med frihetsberövande åtgärd avses inte bara beslut om intagning för tvångsvård utan även t.ex. beslut om utskrivning, tillstånd att vistas utanför vårdinrättningens område och återkallande av sådant tillstånd (prop. 1979/80:2 Del A s. 175 och prop. 1991/92:59 s. 29 f.). I den förstnämnda propositionen uttalas även att beslut som blir offentliga i allmänhet är sådana som kan överklagas till förvaltningsdomstol (s. 175). Beslut som angår den löpande vården vid ett sjukhus eller någon annan anstalt faller vid sidan om den särskilda regeln om
  • [32] JO 2021-02-05, dnr 5277-2018, s. 8–9 s. 8–9
    Visa utdrag
    Permission innebär en rätt för patienten att på egen hand vistas utanför sjukhus- området (prop. 1990/91:58 s. 308 och 343). Även kortare vistelser utanför sjukvårdsinrättningens område utgör permission enligt 9 och 10 §§ LRV. Om patienten vistas utanför sjukvårdsinrättningens område tillsammans med personal anses det däremot inte vara fråga om permission. Beslut om sådana utevistelser borde rättsligt vara att hänföra till beslut enligt 17 § LPT (6 § LRV) om behandling (se bl.a. JO:s beslut den 3 mars 2010, dnr 5698-2008). Det finns alltså inom den rättspsykiatriska vården inte någon motsvarighet till kriminalvårdens bevakade permissioner (jfr 10 kap. 5 § fängelselagen [2010:610]). Från permission ska skiljas s.k. frigång, som innebär att patienten ges tillstånd att på egen hand vistas utanför vårdavdelningen men inom sjukvårds- inrättningens område. Frågor om detta regleras i 10 a § LRV
  • [33] 2 kap. 1–4 §§ OSL 2 kap. 1–4 §§
    Visa utdrag
    2 kap. Lagens tillämpningsområde 1 Förbud att röja eller utnyttja en uppgift enligt denna lag eller enligt lag eller förordning som denna lag hänvisar till gäller för myndigheter. Ett sådant förbud gäller också för en person som fått kännedom om uppgiften genom att för det allmännas räkning delta i en myndighets verksamhet 1. på grund av anställning eller uppdrag hos myndigheten, 2. på grund av tjänsteplikt, eller 3. på annan liknande grund. 2 Riksdagen och beslutande kommunala församlingar ska vid tillämpningen av denna lag jämställas med myndigheter. 3 Det som föreskrivs i tryckfrihetsförordningen om rätt att ta del av allmänna handlingar hos myndigheter ska i tillämpliga delar gälla också handlingar hos aktiebolag, handelsbolag, ekonomiska föreningar och stiftelser där kommuner eller regioner utövar ett rättsligt bestämmande inflytande. Sådana bolag, föreningar och stiftelser ska vid
  • [34] Artikel 86 GDPR Artikel 86
    Visa utdrag
    Artikel 86 Behandling och allmänhetens tillgång till allmänna handlingar Personuppgifter i allmänna handlingar som förvaras av en myndighet eller ett offentligt organ eller ett privat organ för utförande av en uppgift av allmänt intresse får lämnas ut av myndigheten eller organet i enlighet med den unionsrätt eller den medlemsstats nationella rätt som myndigheten eller det offentliga organet omfattas av, för att jämka samman allmänhetens rätt att få tillgång till allmänna handlingar med rätten till skydd av personuppgifter i enlighet med denna förordning.
  • [35] 1 kap. 7 § dataskyddslagen 1 kap. 7 §
    Visa utdrag
    den bestämmelsen. Förhållandet till tryck- och yttrandefriheten 7 EU:s dataskyddsförordning och denna lag ska inte tillämpas i den utsträckning det skulle strida mot tryckfrihetsförordningen eller yttrandefrihetsgrundlagen.
  • [36] 6 kap. 12 § patientsäkerhetslagen (2010:659) 6 kap. 12 §
    Visa utdrag
    12 Den som tillhör eller har tillhört hälso- och sjukvårdspersonalen inom den enskilda hälso- och sjukvården får inte obehörigen röja vad han eller hon i sin verksamhet har fått veta om en enskilds hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden. Som obehörigt röjande anses inte att någon fullgör sådan uppgiftsskyldighet som följer av lag eller förordning. Tystnadsplikt som gäller för en uppgift om en patients hälsotillstånd gäller även i förhållande till patienten själv, om det med hänsyn till ändamålet med hälso- och sjukvården är av synnerlig vikt att uppgiften inte lämnas till patienten. För det allmännas verksamhet gäller offentlighets- och sekretesslagen
  • [37] 6 kap. 16 § patientsäkerhetslagen (2010:659) 6 kap. 16 §
    Visa utdrag
    16 Den som, utan att höra till hälso- och sjukvårdspersonalen, till följd av anställning eller uppdrag eller på annan liknande grund deltar eller har deltagit i enskilt bedriven hälso- och sjukvård får inte obehörigen röja vad han eller hon därvid fått veta om en enskilds hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden. Som obehörigt röjande anses inte att någon fullgör uppgiftsskyldighet som följer av lag eller förordning. För det allmännas verksamhet gäller offentlighets- och sekretesslagen
  • [38] HD, Ä 9385-25, 12 juni 2026 (pressmeddelande) Pressmeddelande 12 juni 2026, bakgrund och utfall
    Visa utdrag
    Ett företag (Qura) som med utgivningsbevis bedriver en rättsdatabas begärde från Göta hovrätt ut samtliga domar och, med vissa undantag, slutliga beslut som hovrätten meddelat under ungefär två års tid. När det gäller handlingar i brottmål och andra handlingar som innehåller uppgifter om lagöverträdelser konstaterar Högsta domstolen, i linje med sina beslut i ”GDPR och brottmålsdomarna” NJA 2025 s. 123, att det enligt 21 kap. 7 offentlighets- och sekretesslagen råder sekretess för personuppgifterna vid ett utlämnande. Med hänsyn till att verksamheten i Qura i viss utsträckning kan antas ske för journalistiska ändamål har handlingarna lämnats ut med förbehåll om att handlingarna inte får tillhandahållas andra och heller inte göras sökbara för andra. När det gäller handlingar som innehåller andra typer av känsliga personuppgifter (jfr artikel 9 i dataskyddsförordningen) konstaterar Högsta
  • [39] HFD mål nr 7384-24, meddelad 18 februari 2025 HFD mål 7384-24
    Visa utdrag
    1 (2) HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM Mål nr 7384-24 meddelad i Stockholm den 18 februari 2025 KLAGANDE AA ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten i Stockholms beslut den 29 november 2024 i ärende nr KST 2024/435 SAKEN Rätt att ta del av allmän handling HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS AVGÖRANDE Högsta förvaltningsdomstolen avvisar yrkandena om skadestånd och annan ersättning. Högsta förvaltningsdomstolen avslår överklagandet.
  • [40] Offentlighets- och sekretesslag (2009:400) 6 kap. 7 § och 6 kap. 8 §. OSL 6 kap. 7 § och 8 §
    Visa utdrag
    Överklagbara beslut 7 En enskild får överklaga ett beslut av en myndighet 1. att inte lämna ut en handling till den enskilde, 2. att lämna ut en handling med förbehåll som inskränker den enskildes rätt att röja innehållet eller annars förfoga över den, eller 3. att avslå den enskildes begäran enligt 6 första stycket. En myndighet får överklaga ett beslut av en annan myndighet att avslå den förstnämnda myndighetens begäran att få ta del av en handling eller på annat sätt få del av en uppgift, om inte annat anges i lag eller förordning. Beslut av riksdagen, regeringen, Högsta domstolen och Högsta förvaltningsdomstolen får inte överklagas. För beslut av en myndighet som lyder under riksdagen gäller särskilda bestämmelser om överklagande. Lag (2010:1507) Överinstanser 8 Beslut som avses i 7 första och andra styckena överklagas till kammarrätt, om inte annat följer av andra-femte styckena. Be
  • [41] HFD mål nr 7384-24, meddelad 18 februari 2025 HFD mål 7384-24
    Visa utdrag
    7. Beslutsmyndigheten har skickat den aktuella handlingen till kammarrätten för prövning av om den är allmän hos myndigheten. Av rättsfallet RÅ 1996 ref. 19 framgår att en handling i sådana situationer inte är inkommen till domstolen i den mening som avses i tryckfrihetsförordningen. Som kammarrätten har funnit var handlingen alltså inte allmän hos domstolen vid tidpunkten för dess beslut. Överklagandet ska därför avslås.
  • [42] Förvaltningsprocesslag (1971:291) 35 §, prövningstillstånd till HFD FPL 35 §
    Visa utdrag
    35 Ett överklagande av kammarrättens beslut i ett mål som har inletts i kammarrätten genom överklagande, underställning eller ansökan prövas av Högsta förvaltningsdomstolen endast om prövningstillstånd har meddelats. Om prövningstillstånd inte meddelas, står kammarrättens beslut fast.
  • [43] Tryckfrihetsförordning (1949:105) 2 kap. 15 §, lydelse enligt SFS 2018:1801 Tryckfrihetsförordningen 2 kap. 15 §
    Visa utdrag
    15 Den som begär ut en allmän handling som får lämnas ut ska genast eller så snart det är möjligt och utan avgift få ta del av handlingen på stället på ett sådant sätt att den kan läsas eller avlyssnas eller uppfattas på annat sätt. En handling får även skrivas av, avbildas eller tas i anspråk för ljudöverföring. Kan en handling inte tillhandahållas utan att en sådan del av handlingen som inte får lämnas ut röjs, ska den i övriga delar göras tillgänglig för sökanden i avskrift eller kopia. En myndighet är inte skyldig att tillhandahålla en handling på stället, om det möter betydande hinder.
  • [44] Offentlighets- och sekretesslagen (2009:400), 6 kap. 3 §. 6 kap. 3 § OSL
    Visa utdrag
    3 Om en anställd vid en myndighet, enligt arbetsordningen eller på grund av särskilt beslut, har ansvar för vården av en handling, är det i första hand han eller hon som ska pröva om handlingen ska lämnas ut. I tveksamma fall ska den anställde låta myndigheten göra prövningen, om det kan ske utan onödigt dröjsmål. Myndigheten ska pröva om handlingen ska lämnas ut om den anställde vägrar att lämna ut handlingen eller lämnar ut den med förbehåll som inskränker en enskilds rätt att röja innehållet eller annars förfoga över handlingen, och den enskilde begär myndighetens prövning. Den enskilde ska informeras om möjligheten att begära myndighetens prövning och att det krävs ett skriftligt beslut av myndigheten för att beslutet ska kunna överklagas.