Legalish.

LRV underrättelser och förteckning

Version 58Publicerad 18 augusti 2026

Enligt LRV har målsäganden möjlighet att begära underrättelser. Är en förteckning på en rättspsykiatrisk klinik där sådana begäranden antecknas att anses som en allmän handling? Om ja, vilka sekretessregler kan vara tillämpliga i förhållande till patienten om denne själv begär ut uppgifterna från kliniken?

Kort svar

Enligt 6 § LRV ges rättspsykiatrisk vård på en sjukvårdsinrättning som drivs av en region.[6] Kliniken omfattas därför av reglerna om allmänna handlingar och sekretess.

  • Om förteckningen förvaras hos kliniken och förs fortlöpande är den som utgångspunkt en allmän handling enligt 2 kap. 3, 4 och 10 §§ TF. Den myndighet som förvarar handlingen ska då pröva begäran, om inte en särskild bestämmelse anger något annat.
  • Att förteckningen är en allmän handling innebär inte att alla uppgifter är offentliga. Kliniken måste pröva sekretessen uppgift för uppgift.
  • Sekretess till skydd för patienten gäller som huvudregel inte mot patienten själv. Uppgifter om någon annans hälsa eller andra personliga förhållanden ska prövas enligt 25 kap. 1 § OSL.[2] Adress- och kontaktuppgifter ska också prövas enligt 21 kap. 3 § OSL när det finns särskild anledning att anta risk för hot, våld eller annat allvarligt men.[1] Om sekretess bara gäller vissa uppgifter kan de maskas och resten lämnas ut.
  • En dokumenterad målsägandebegäran kan dessutom utgöra en uppgift i en anmälan eller utsaga av en enskild om patientens hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden och ska då prövas mot 25 kap. 7 § OSL. 7 § gäller bara i förhållande till den som anmälan eller utsagan avser och bara om det kan antas att den som lämnat uppgiften eller en närstående utsätts för våld eller lider annat allvarligt men om uppgiften röjs för patienten. Enbart konstaterandet att en målsägande har begärt underrättelse gör inte 7 § tillämplig.[4]
  • Uppgifter om patientens eget hälsotillstånd får ändå hållas inne om det, med hänsyn till vårdens eller behandlingens ändamål, är av synnerlig vikt att patienten inte får dem (25 kap. 6 § OSL).[5]
  • Uppgifter om målsägandens hälsa eller andra personliga förhållanden ska prövas enligt 25 kap. 1 § OSL. Målsägandens adress- och kontaktuppgifter ska också prövas enligt 21 kap. 3 § OSL när rekvisiten är uppfyllda.

Vid vägran, partiell maskning eller utlämnande med förbehåll ska patienten informeras om möjligheten att begära myndighetens prövning. För ett överklagande krävs ett skriftligt myndighetsbeslut. Ett sådant beslut får som huvudregel överklagas till kammarrätten.[3]

Rättslig reglering

Allmän handling och författningsreglerad förteckning

  • 6 § LRV: rättspsykiatrisk vård ges på en sjukvårdsinrättning som drivs av en region.[6] För den situation som frågan avser behövs därför ingen särskild prövning av om en privat klinik omfattas av handlingsoffentligheten.
  • 2 § förordningen (1991:1472) om psykiatrisk tvångsvård och rättspsykiatrisk vård: chefsöverläkaren ska svara för att en särskild förteckning förs över patienter som avses i lagen (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård och lagen (1991:1129) om rättspsykiatrisk vård.[18] Regeln gäller alltså en särskild patientförteckning; den anger inte i sig att en separat förteckning över målsägandebegäranden ska föras. Förordningen ger därmed ett författningsreglerat stöd för att det ska föras en fortlöpande patientförteckning vid den rättspsykiatriska kliniken, vid sidan av journalen.
  • 2 § p. 22 förordningen (1991:1472) anger dessutom att patientjournalen ska innehålla uppgift om att målsäganden önskar få den underrättelse som avses i 28 § lagen (1991:1129) om rättspsykiatrisk vård, och om när underrättelsen har lämnats.[23][24]

HFD 2013 ref. 33 slog fast att en journalanteckning blir del av den allmänna handlingen omedelbart när den förs in i journalen, och att signeringstidpunkten saknar betydelse för bedömningen av när anteckningen är att anse som del av den allmänna handlingen.[16][17] Anteckningen ska därefter hållas tillgänglig om inte någon sekretessbestämmelse hindrar utlämnandet. Utlämnande kräver därefter en separat prövning av om sekretess hindrar att handlingen eller uppgifterna lämnas ut.

Dessa bestämmelser säger däremot inte vilken handlingstyp en eventuell separat intern förteckning över sådana begäranden utgör eller hur den förhåller sig till patientförteckningen och journalen. Det måste bedömas utifrån förteckningens faktiska funktion och hur den förs. Huruvida den aktuella förteckningen med målsägandebegäranden faktiskt utgör eller är knuten till en sådan 2 §-förteckning, eller förs vid sidan av den, är ett faktaberoende som bör klargöras i det enskilda ärendet.

  • 2 kap. 4 § TF: en handling är allmän om den förvaras hos en myndighet och enligt 9 eller 10 § är att anse som inkommen till eller upprättad hos en myndighet.[19]
  • 2 kap. 6 § TF: en upptagning som avses i 3 § anses förvarad hos en myndighet om den är tillgänglig för myndigheten med tekniskt hjälpmedel som myndigheten själv utnyttjar. En sammanställning av uppgifter ur en upptagning för automatiserad behandling anses förvarad hos myndigheten endast om myndigheten kan göra sammanställningen tillgänglig med rutinbetonade åtgärder.[20] Bestämmelsen är särskilt relevant om förteckningen förs digitalt.
  • 2 kap. 10 § p. 1 TF (specialregeln för fortlöpande register/förteckningar; i äldre numrering 2 kap. 7 § TF): diarier, journaler samt sådana register eller andra förteckningar som förs fortlöpande anses ha upprättats när de har färdigställts för anteckning eller införing.[21] En fortlöpande förteckning anses upprättad när den har färdigställts för anteckning eller införing. Uppgifter som därefter förs in i förteckningen bedöms normalt som del av den allmänna fortlöpande förteckningen.
  • 2 kap. 9 § TF: en handling anses ha kommit in till en myndighet när den har anlänt till myndigheten eller kommit behörig befattningshavare till handa.[22] För digitala upptagningar anses den inkommen när någon annan har gjort den tillgänglig för myndigheten på det sätt som anges i 6 §. Bestämmelsen är bärande för fall där en målsägandes begäran kommer in per e-post, post eller e-tjänst. Även om chefsöverläkaren själv upprättar anteckningen är 2 kap. 9 § TF inte det primära rekvisitet utan 2 kap. 10 § p. 1 TF.

Sekretess och utlämnande till patienten

  • 25 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen (2009:400), OSL: primär sekretess inom hälso- och sjukvården för uppgift om en enskilds hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående lider men; sekretessen gäller inte om annat följer av 25 kap. 7, 8 eller 10 § eller 26 kap. 6 §.[2]
  • 12 kap. 1 § OSL: sekretess till skydd för en enskild gäller inte i förhållande till den enskilde själv, om inte annat anges.[8] Bestämmelsen innebär att sekretess till skydd för patienten inte får användas som avslagsgrund mot patienten, om inte annat anges i OSL; rätten att få ut en allmän handling och prövningsordningen följer av 2 kap. 16 § första stycket TF och 6 kap. OSL.
  • 25 kap. 6 § OSL: sekretess enligt 25 kap. 1–5 §§ gäller i förhållande till den vård- eller behandlingsbehövande själv för uppgift om hans eller hennes hälsotillstånd, om det med hänsyn till ändamålet med vården eller behandlingen är av synnerlig vikt att uppgiften inte lämnas till honom eller henne.[7] Bestämmelsen är en smal spärr mot utlämnande till den vård- eller behandlingsbehövande själv.
  • 25 kap. 10 § p. 1 OSL: sekretessen enligt 1 §, 2 § andra stycket, 3–5 och 8 a–8 b §§ gäller inte beslut i ärende enligt lagstiftningen om psykiatrisk tvångsvård eller rättspsykiatrisk vård om beslutet avser frihetsberövande åtgärd.[15] Bestämmelsen tar sikte på själva beslutet, inte på den interna noteringen om en målsägandes begäran om underrättelse enligt 28 § LRV.
  • 25 kap. 11 § 6 OSL: sekretessen enligt 25 kap. 1 § hindrar inte att uppgifter lämnas till en enskild när utlämnandet följer av bland annat lagen (1991:1129) om rättspsykiatrisk vård.[9] För underrättelser enligt LRV är det 28 § som bestämmer vem som kan få uppgifter och i vilka situationer.[10]

28 § LRV gäller en patient som får rättspsykiatrisk vård med särskild utskrivningsprövning. Om brottet och övriga omständigheter motiverar det ska chefsöverläkaren ge målsäganden möjlighet att begära underrättelse när patienten har lämnat sjukvårdsinrättningen utan tillstånd eller inte har återvänt efter en tillåten vistelse, eller när beslut har fattats om vistelse utanför inrättningen, öppen rättspsykiatrisk vård eller att vården ska upphöra. Om målsäganden har begärt underrättelse ska den lämnas vid dessa händelser; vid särskilda skäl får underrättelse lämnas även utan en sådan begäran.

25 kap. 11 § 6 OSL bryter alltså sekretessen endast i den utsträckning som LRV föreskriver att uppgifter ska lämnas. Bestämmelsen reglerar inte patientens egen rätt att få del av handlingar eller uppgifter. Den frågan prövas i stället enligt TF och övriga tillämpliga regler i OSL, däribland 12 kap. 1 § och den särskilda begränsningen i 25 kap. 6 § OSL.

  • 21 kap. 3 § OSL: sekretess för bostadsadress eller annan jämförbar uppgift som kan visa var den enskilde bor, telefonnummer, e-postadress eller annan jämförbar kontaktuppgift samt motsvarande uppgifter om anhöriga, om det av särskild anledning kan antas att den enskilde eller någon närstående kan komma att utsättas för hot eller våld eller lida annat allvarligt men om uppgiften röjs.[1]
  • 6 kap. 1 a–4 §§ OSL: rätt till avskrift eller kopia mot fastställd avgift, men endast till den del handlingen får lämnas ut (1 a §); prövning av den myndighet som förvarar handlingen (2 §); enskilds rätt att begära myndighetens prövning vid vägran eller förbehåll (3 §); samt uppgiftsskyldighet på begäran, om uppgiften inte är sekretessbelagd och utlämnandet inte skulle hindra arbetets behöriga gång (4 §).
  • 6 kap. 3 § OSL: myndigheten ska pröva frågan om utlämnande om den anställde vägrar eller lämnar ut handlingen med förbehåll och den enskilde begär myndighetens prövning; den enskilde ska informeras om möjligheten att begära prövning och att det krävs ett skriftligt beslut av myndigheten för att beslutet ska kunna överklagas.[14]
  • 6 kap. 7 § OSL: en enskild får överklaga ett beslut av en myndighet att inte lämna ut en handling till den enskilde, att lämna ut handlingen med förbehåll som inskränker den enskildes rätt att röja innehållet eller annars förfoga över den, eller att avslå den enskildes begäran enligt 6 § första stycket (första stycket). En myndighet får enligt andra stycket överklaga en annan myndighets beslut att avslå den förstnämnda myndighetens begäran att få ta del av en handling eller på annat sätt få del av en uppgift, om inte annat följer av lag eller förordning. Enligt tredje stycket får beslut av riksdagen, regeringen, Högsta domstolen och Högsta förvaltningsdomstolen inte överklagas.
  • 6 kap. 8 § OSL: beslut som avses i 7 § första och andra styckena överklagas som huvudregel till kammarrätten, om inte annat följer av undantagen i andra–femte styckena. För beslut meddelade av kammarrätt som gäller handling i domstolens rättskipande, rättsvårdande eller administrativa verksamhet gäller enligt 6 kap. 8 § andra stycket särskilda forumregler (beslutet överklagas då av andra än statliga myndigheter till Högsta förvaltningsdomstolen).[11][12][13]
Praxis och förarbeten
  • JO 5277-2018 (riksdagens ombudsman) läser 28 § LRV snävt.[30] JO anför att bestämmelsen, mot bakgrund av förarbetena, tar sikte på permissioner och liknande situationer och ifrågasätter klinikens vidare tillämpning gentemot andra utevistelser. Konsekvens: 25 kap. 11 § 6 OSL ger inte generellt sekretessbrytande stöd för utlämnande till målsäganden utanför vad 28 § LRV faktiskt täcker.[29]
  • I samma beslut uttalar JO att regionklinikens beskrivna underrättelserutin kan ha röjt sekretesskyddade uppgifter om patienten gentemot målsäganden och i vissa fall även deras anhöriga, och riktar kritik mot kliniken med anledning av rutinen.[25][28] Kritiken gäller alltså röjande av patientuppgifter mot målsäganden (och anhöriga), inte utlämnande till patienten.[26]
  • JO konstaterar vidare att vem som helst, med stöd av 2 kap. TF, kan begära att få del av ett meddelat beslut som inte skyddas av sekretess, exempelvis ett permissionsbeslut. Uttalandet rör allmänna handlingar som inte är sekretessskyddade, inte partsinsyn i sekretessbelagda uppgifter.[27]
Bedömning

1. Allmän handling. En fortlöpande förteckning som förs av en regiondriven rättspsykiatrisk klinik, i pappers- eller digital form, och som innehåller fortlöpande anteckningar om enskilda målsägandebegäranden enligt 28 § LRV, uppfyller som utgångspunkt rekvisiten i 2 kap. 3, 4 och 10 §§ TF (särskilt 2 kap. 10 § p. 1, se även 2 kap. 7 § TF i tidigare numrering); vid digital hantering är 2 kap. 6 § TF särskilt relevant.[19][20][21][31]

Slutsatsen förutsätter att förteckningen inte utgör enbart enstaka minnesanteckningar, utkast eller koncept som inte expedierats eller tagits om hand för arkivering, och en fortlöpande förteckning över målsägandebegäranden träffas typiskt av specialregeln för fortlöpande register/förteckningar. Förordningen (1991:1472) om psykiatrisk tvångsvård och rättspsykiatrisk vård 2 § visar att det ska föras en särskild patientförteckning vid den rättspsykiatriska kliniken. Huruvida den aktuella förteckningen med målsägandebegäranden faktiskt utgör eller är knuten till den förordningsreglerade förteckningen är ett faktaberoende, men bestämmelsen ger författningsstöd åt att en fortlöpande förteckning över kliniken är normalt förekommande.[18] En fortlöpande förteckning som den aktuella utgör normalt inte en minnesanteckning enligt 2 kap. 12 § TF första stycket, eftersom den inte förs för föredragning eller beredning av ett ärende. Om förteckningen trots allt skulle bedömas falla under 2 kap. 12 § TF, gäller undantaget enligt lagtexten inte till den del anteckningen har tillfört ärendet någon sakuppgift.[32] En fortlöpande förteckning har typiskt inte någon sådan anknytning till ett bestämt ärende, och en notering om en målsägandebegäran kan därför normalt inte ensidigt undantas från allmän handling med stöd av denna ventil.

2. Tillämplig sekretess. Uppgifterna i förteckningen omfattas normalt av 25 kap. 1 § OSL. Räckvidden av sekretessen beror på vad anteckningen faktiskt innehåller: en notering om att en målsägande begärt underrättelse kan utgöra en uppgift om en enskilds personliga förhållanden och ska då prövas separat, medan en notering som också innehåller vård- eller behandlingsuppgifter kan falla under både 1 § och den förstärkta spärren i 6 §.[33][5] Sekretessundantaget för vissa frihetsberövande beslut enligt 25 kap. 10 § p. 1 OSL tar sikte på själva beslutet, inte på den interna noteringen om en målsägandes begäran om underrättelse enligt 28 § LRV.[15]

3. Patientens rätt att ta del av förteckningen. 12 kap. 1 § OSL innebär att sekretess till skydd för den enskilde inte gäller mot den enskilde själv, om inte annat anges.

Patienten har därför som utgångspunkt rätt att ta del av uppgifter i förteckningen vars sekretess gäller till skydd för patienten själv, och 25 kap. 6 § OSL anger en smal spärr för uppgift om patientens eget hälsotillstånd när det med hänsyn till vårdens eller behandlingens ändamål är av synnerlig vikt att uppgiften inte lämnas ut. Uppgifter som skyddas till förmån för annan enskild (t.ex. målsäganden) prövas separat och kan maskas. Myndigheten ska enligt 6 kap. 3 § OSL pröva en begäran om myndighetens prövning när den anställde vägrar att lämna ut handlingen eller lämnar ut den med förbehåll, och den enskilde ska informeras om möjligheten att begära myndighetens prövning och att det krävs ett skriftligt beslut för överklagande enligt 6 kap. 7 § OSL; underrättelse om hur överklagandet går till följer av 33 § andra stycket FL.

4. Målsägandens skyddsintresse. Uppgifter som identifierar eller rör målsäganden kan omfattas av 25 kap. 1 § OSL och ska i vart fall prövas separat. För kontaktuppgifter (adress, telefonnummer, e-post) aktualiseras 21 kap. 3 § OSL om det finns särskild anledning att befara hot, våld eller annat allvarligt men.

Osäkerheter / öppna frågor

Fakta som bör klargöras

  • Enligt 6 § LRV ges rättspsykiatrisk vård på en sjukvårdsinrättning som drivs av en region.[6] Det faktaberoende som återstår här är om den aktuella förteckningen förvaras hos kliniken och vilken organisatorisk handling den utgör.
  • Är förteckningen en faktisk fortlöpande förteckning enligt 2 kap. 10 § 1 TF, eller är den en arbetsanteckning som inte har expedierats och inte har tagits om hand för arkivering?[35] Den faktiska hanteringen – huruvida uppgifterna förs fortlöpande, färdigställs för införing och bevaras – kan ändra bedömningen.

Rättsliga räckviddsfrågor

  • 25 kap. 6 § OSL kan hindra utlämnande till patienten endast i fråga om uppgift om patientens eget hälsotillstånd och bara när det med hänsyn till vårdens eller behandlingens ändamål är av synnerlig vikt att uppgiften inte lämnas ut.[34] Bestämmelsens räckvidd för en anteckning som enbart dokumenterar en målsägandes begäran om underrättelse är inte preciserad i praxis. Spärren aktualiseras därför i första hand om förteckningen också innehåller vård- eller behandlingsuppgifter om patienten.
  • 21 kap. 3 § OSL kan skydda kontaktuppgifter till målsäganden om det av särskild anledning kan antas att den enskilde eller någon närstående kan utsättas för hot eller våld eller lida annat allvarligt men om uppgiften röjs.[2] Om förteckningen innehåller sådana uppgifter krävs en separat sekretessprövning. Bestämmelsen avgör inte i sig om förteckningen är allmän.
  • Vid digital hantering måste det prövas om förteckningen är en upptagning som är förvarad hos myndigheten enligt 2 kap. 6 § TF. Om uppgifterna i stället finns i ett journalsystem eller kan sammanställas först genom mer än rutinbetonade åtgärder kan den rättsliga kvalificeringen påverkas.[20]
  • 2 kap. 12 § TF kan göra en minnesanteckning om en målsägandebegäran icke-allmän, om anteckningen har kommit till endast för föredragning eller beredning av ett ärende och inte har tillfört ärendet någon sakuppgift.[14] Det förutsätter dessutom att anteckningen inte har expedierats och inte har tagits om hand för arkivering. Gränsen är faktabunden. För en faktisk fortlöpande förteckning gäller i stället den särskilda upprättanderegeln i 2 kap. 10 § 1 TF.

LRV:s underrättelseregel

  • 28 § LRV räknar upp fyra självständiga underrättelsesituationer: att patienten har lämnat sjukvårdsinrättningen utan tillstånd eller inte har återvänt efter tillåten vistelse, beslut om vistelse utanför inrättningen, beslut om öppen rättspsykiatrisk vård och beslut om att vården ska upphöra.[37] JO 5277-2018 läser bestämmelsen snävt i fråga om andra utevistelser än permissioner och ifrågasätter kliniks vidare tillämpning mot personalbeledsagade utevistelser; avgörandet inskränker alltså inte 28 § som helhet, utan preciserar att underrättelseskyldigheten inte automatiskt gäller vid andra utevistelser än permissioner.[36] 25 kap. 11 § 6 OSL ger därför inte generellt sekretessbrytande stöd för utlämnande till målsäganden utanför vad 28 § LRV faktiskt täcker.[38]
Övervägda närliggande frågor

JO 5277-2018 om personalbeledsagade utevistelser. JO:s beslut den 2 november 2022, dnr 5277-2018, s. 13–14 tar upp frågan om underrättelseskyldigheten enligt 28 § LRV gäller även personalbeledsagade utevistelser som inte är permissioner.[36] JO uttalar att förarbetsuttalandena till 28 § LRV inte kan förstås som att underrättelseskyldigheten gäller också vid andra utevistelser. JO ifrågasätter klinikens ställningstagande att underrätta målsägande även vid personalbeledsagade utevistelser. Avgörandet preciserar därmed räckvidden för 28 § LRV mot bakgrund av förarbetena. Avgörandet konstaterar att 25 kap. 10 § OSL inte omfattar beslut om annan utevistelse än permission. JO uttalar sig däremot inte om att 28 § som helhet enbart tar sikte på permissioner.

Juridisk sammanfattning

Slutsats

Eftersom 6 § LRV kräver att rättspsykiatrisk vård ges på en sjukvårdsinrättning som drivs av en region är den interna förteckningen, om den förvaras där och förs fortlöpande, som utgångspunkt en allmän handling som ska prövas vid varje begäran. Den är därmed inte automatiskt offentlig. Patienten har som utgångspunkt rätt att ta del av uppgifter i förteckningen, men rätten är begränsad dels av en smal spärr för patientens eget hälsotillstånd enligt 25 kap. 6 § OSL, dels av att en anteckning som utgör en anmälan eller utsaga av en enskild om patientens hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden kan skyddas gentemot patienten enligt 25 kap. 7 § OSL om det kan antas att fara uppkommer för att den som lämnat uppgiften eller en närstående utsätts för våld eller lider annat allvarligt men om uppgiften röjs, dels av att uppgifter som identifierar eller rör målsäganden kan falla under sekretess till skydd för annan enskild (25 kap. 1 § OSL) och måste prövas separat. En samlad helutlämning kan normalt inte göras utan uppgiftsvis sekretessprövning och eventuell maskning.

Vad som avgör svaret – kort

  • Verifierad rättsregel (TF/OSL): En fortlöpande förteckning hos en myndighet är som utgångspunkt allmän handling enligt 2 kap. 3, 4 och 10 §§ TF; allmän handling innebär inte offentlighet.[39] Hälso- och sjukvårdssekretessen i 25 kap. 1 § OSL gäller för uppgift om enskilds hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden, men 12 kap. 1 § OSL gör att sådan sekretess som utgångspunkt inte hindrar utlämnande till den enskilde själv.[2][8] En smal spärr finns i 25 kap. 6 § OSL för uppgift om patientens eget hälsotillstånd när synnerlig vikt-rekvisitet är uppfyllt.[34] 25 kap. 7 § OSL ger dessutom sekretess i förhållande till den som en anmälan eller utsaga avser för uppgift i en anmälan eller utsaga av en enskild om den enskildes hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden, förutsatt att det kan antas att fara uppkommer för att den som lämnat uppgiften eller en närstående utsätts för våld eller lider annat allvarligt men vid röjande; bestämmelsen kräver uppgiftsvis prövning av både utsagans innehåll och farerekvisitet och blir inte automatiskt tillämplig för att en målsägande har begärt underrättelse enligt 28 § LRV. Kontaktuppgifter till målsäganden kan falla under 21 kap. 3 § OSL om det finns särskild anledning att befara hot, våld eller allvarligt men.[42]
  • Verifierad utgångspunkt: Enligt 6 § LRV ges vården på en sjukvårdsinrättning som drivs av en region.[6] Det faktaberoende som återstår är att den aktuella förteckningen är en faktisk fortlöpande förteckning och inte enstaka minnesanteckningar.
  • Rättslig bedömning (kvalificerad): Uppgifter som dokumenterar en målsägandes begäran om underrättelse kan utgöra en uppgift i en anmälan eller utsaga av en enskild om patientens hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden i 25 kap. 7 § OSL:s mening och ska då prövas uppgiftsvis mot den bestämmelsen; enbart konstaterandet att en målsägande har begärt underrättelse medför inte att 7 § är tillämplig. 7 § gäller i förhållande till den som anmälan eller utsagan avser och förutsätter att det kan antas att fara uppkommer för att den som lämnat uppgiften eller en närstående utsätts för våld eller lider annat allvarligt men om uppgiften röjs för patienten; rekvisiten är inte uppfyllda bara för att patienten är föremål för LRV-vård.[40] Om anteckningen eller åtföljande uppgifter inte är en sådan utsaga eller om farerekvisitet inte är uppfyllt ger 7 § inte stöd för sekretess mot patienten. 25 kap. 1 § OSL kan fortfarande aktualiseras för uppgifter som rör annan enskild och ska då prövas separat, och 25 kap. 6 § OSL ger en smal spärr för uppgift om patientens eget hälsotillstånd när synnerlig vikt-rekvisitet är uppfyllt; 21 kap. 3 § OSL kan skydda kontaktuppgifter till målsäganden om särskild anledning till hot, våld eller allvarligt men föreligger.

Praktisk följd

Den myndighet som förvarar förteckningen ska vid patientens begäran göra en uppgiftsvis sekretessprövning, lämna ut det som inte är sekretess med eventuell maskning, och vid vägran, partiell maskning eller förbehåll informera om möjligheten att begära myndighetens prövning.[41] För överklagbarhet krävs ett skriftligt myndighetsbeslut, med överklagandehänvisning enligt förvaltningslagen; beslutet överklagas som huvudregel till kammarrätten enligt 6 kap. 8 § OSL.[12] 25 kap. 11 § 6 OSL ger inte stöd för utlämnande till patienten utöver vad 28 § LRV och övrig reglering medger.

Materiella reservationer

  • Att förteckningen verkligen förs som ett fortlöpande register eller förteckning, inte som lösa minnesanteckningar.
  • Att den inte utgör patientjournal i patientdatalagens mening; i så fall behöver PDL-regleringen bedömas separat.
  • Att den aktuella förteckningen faktiskt förvaras hos kliniken och förs som en fortlöpande förteckning, inte som lösa minnesanteckningar.
  • Vilka uppgiftstyper som faktiskt antecknas, särskilt målsägandens kontaktuppgifter och vård- eller behandlingsuppgifter om patienten.

Källor

  • [1] Offentlighets- och sekretesslagen (2009:400), 21 kap. 3 §, Sveriges riksdags konsoliderade lydelse 21 kap. 3 § första stycket OSL
    Visa utdrag
    m.m. 3 Sekretess gäller för uppgift om en enskilds bostadsadress eller annan jämförbar uppgift som kan lämna upplysning om var den enskilde bor stadigvarande eller tillfälligt, den enskildes telefonnummer, e-postadress eller annan jämförbar uppgift som kan användas för att komma i kontakt med denne samt för motsvarande uppgifter om den enskildes anhöriga, om det av särskild anledning kan antas att den enskilde eller någon närstående till denne kan komma att utsättas för hot eller våld eller lida annat allvarligt men om uppgiften röjs.
  • [2] OSL 25 kap. 1 § – primär sekretess inom hälso- och sjukvård, med förbehåll för 7, 8, 10 § och 26 kap. 6 § 25 kap. 1 § OSL, riksdagen.se-konsoliderad version (https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/offentlighets-och-sekretesslag-2009400_sfs-2009-400/), teckenintervall ca 166 343–169 843
    Visa utdrag
    gäller inom hälso- och sjukvården för uppgift om en enskilds hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående lider men. Detsamma gäller i annan medicinsk verksamhet, exempelvis rättsmedicinsk och rättspsykiatrisk undersökning, insemination, befruktning utanför kroppen, abort, sterilisering, omskärelse och åtgärder mot smittsamma sjukdomar. Första stycket gäller inte om annat följer av 7, 8 eller 10 eller 26 kap. 6 För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst sjuttio år. Lag
  • [3] Offentlighets- och sekretesslag (2009:400), 6 kap. 8 §, lagen.nu (konsoliderad lydelse) 6 kap. 8 § OSL
    Visa utdrag
    8 Beslut som avses i 7 första och andra styckena överklagas till kammarrätt, om inte annat följer av andra– femte styckena Beslut som meddelats av kammarrätt och som gäller handling i domstolens rättskipande, rättsvårdande eller administrativa verksamhet överklagas av andra än statliga myndigheter till Högsta förvaltningsdomstolen. Beslut som meddelats av tingsrätt och som gäller handling i domstolens rättskipande eller rättsvårdande verksamhet överklagas av andra än statliga myndigheter till hovrätt. Motsvarande beslut av hovrätt överklagas av andra än statliga myndigheter till Högsta domstolen. Beslut som avses i 7 andra stycket och som meddelats av en statlig myndighet som lyder under regeringen överklagas av en annan sådan myndighet till regeringen. Av 2 kap. 19 tryckfrihetsförordningen följer att ett beslut av ett statsråd överklagas till regeringen. Lag
  • [4] Offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) 25 kap. 7 § 25 kap. 7 §, konsoliderad version, avsnitt Anmälningar m.m.
    Visa utdrag
    (2018:1216) Anmälningar m.m. 7 Sekretess gäller i verksamhet som anges i 1 2 andra stycket och 3-5 för uppgift i anmälan eller utsaga av en enskild om någons hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden, i förhållande till den som anmälan eller utsagan avser, endast om det kan antas att fara uppkommer för att den som har lämnat uppgiften eller någon närstående till denne utsätts för våld eller lider annat allvarligt men om uppgiften röjs. För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst femtio år.
  • [5] Offentlighets- och sekretesslagen (2009:400), 25 kap. 6 § 25 kap. 6 § OSL
    Visa utdrag
    behandlingsbehövande 6 Sekretessen enligt 1-5 gäller i förhållande till den vård- eller behandlingsbehövande själv för uppgift om hans eller hennes hälsotillstånd, om det med hänsyn till ändamålet med vården eller behandlingen är av synnerlig vikt att uppgiften inte lämnas till honom eller henne.
  • [6] Lag (1991:1129) om rättspsykiatrisk vård, 6 § (konsoliderad lydelse t.o.m. SFS 2026:1148) 6 § första stycket
    Visa utdrag
    Rättspsykiatrisk vård ges på en sjukvårdsinrättning som drivs av en region.
  • [7] Offentlighets- och sekretesslagen (2009:400), 25 kap. 6 §, Sveriges riksdags konsoliderade lydelse 25 kap. 6 § OSL
    Visa utdrag
    behandlingsbehövande 6 Sekretessen enligt 1-5 gäller i förhållande till den vård- eller behandlingsbehövande själv för uppgift om hans eller hennes hälsotillstånd, om det med hänsyn till ändamålet med vården eller behandlingen är av synnerlig vikt att uppgiften inte lämnas till honom eller henne.
  • [8] OSL 12 kap. 1–2 §§ – sekretess gäller inte mot den enskilde själv; samtycke och förbehåll 12 kap. 1 § OSL, lagar.se-konsoliderad version (https://www.lagar.se/lag/sfs-2009-400/kapitel-12/), teckenintervall ca 93 059–96 059
    Visa utdrag
    1 Sekretess till skydd för en enskild gäller inte i förhållande till den enskilde själv, om inte annat anges i denna lag. 2 En enskild kan helt eller delvis häva sekretess som gäller till skydd för honom eller henne, om inte annat anges i denna lag.
  • [9] 25 kap. 11 § 6 OSL 25 kap. 11 § 6
    Visa utdrag
    6. till en enskild enligt vad som föreskrivs i lagen (1988:1473) om undersökning beträffande vissa smittsamma sjukdomar i brottmål, lagen (1991:1129) om rättspsykiatrisk vård,
  • [10] 28 § LRV 28 §
    Visa utdrag
    28 Ges en patient rättspsykiatrisk vård som är förenad med särskild utskrivningsprövning ska chefsöverläkaren, om det behövs med hänsyn till brottet och övriga omständigheter, ge målsäganden möjlighet att begära att bli underrättad när 1. patienten har lämnat sjukvårdsinrättningen utan tillstånd eller inte har återvänt dit sedan tiden för ett tillstånd att vistas utanför inrättningens område har gått ut eller tillståndet har återkallats, 2. beslut har fattats om att patienten får vistas utanför sjukvårdsinrättningens område, 3. beslut har fattats om att patienten ska genomgå öppen rättspsykiatrisk vård, eller 4. beslut har fattats om att vården ska upphöra. Önskar målsäganden underrättelse, ska en sådan ges vid beslut som anges i denna paragraf innan patienten lämnar vårdinrättningen och annars så snart som möjligt. Om det finns särskilda skäl får en sådan underrättelse lämnas utan att m
  • [11] SFS 2009:400, 6 kap. 7–8 §§ OSL 6 kap. 7–8 §§, riksdagen.se-konsoliderad version, teckenintervall ca 482 008–484 008
    Visa utdrag
    Överklagbara beslut 7 En enskild får överklaga ett beslut av en myndighet 1. att inte lämna ut en handling till den enskilde, 2. att lämna ut en handling med förbehåll som inskränker den enskildes rätt att röja innehållet eller annars förfoga över den, eller 3. att avslå den enskildes begäran enligt 6 första stycket. En myndighet får överklaga ett beslut av en annan myndighet att avslå den förstnämnda myndighetens begäran att få ta del av en handling eller på annat sätt få del av en uppgift, om inte annat anges i lag eller förordning. Beslut av riksdagen, regeringen, Högsta domstolen och Högsta förvaltningsdomstolen får inte överklagas. För beslut av en myndighet som lyder under riksdagen gäller särskilda bestämmelser om överklagande. Lag (2010:1507) Överinstanser 8 Beslut som avses i 7 första och andra styckena överklagas till kammarrätt, om inte annat följer av andra-femte styckena. Be
  • [12] OSL 6 kap. 8 §, lagar.se-konsoliderad version (https://www.lagar.se/lag/sfs-2009-400/kapitel-6/) OSL 6 kap. 8 §, lagar.se-konsoliderad version, avsnitt efter 6 kap. 7 §
    Visa utdrag
    genom Lag (2010:1507) 8 Beslut som avses i 7 första och andra styckena överklagas till kammarrätt, om inte annat följer av andra-femte styckena. Beslut som meddelats av kammarrätt och som gäller handling i domstolens rättskipande, rättsvårdande eller administrativa verksamhet överklagas av andra än statliga myndigheter till Högsta förvaltningsdomstolen.
  • [13] Offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) 6 kap. 7–8 §§, Sveriges riksdags konsoliderade version 6 kap. 7–8 §§ OSL
    Visa utdrag
    Överklagbara beslut 7 En enskild får överklaga ett beslut av en myndighet 1. att inte lämna ut en handling till den enskilde, 2. att lämna ut en handling med förbehåll som inskränker den enskildes rätt att röja innehållet eller annars förfoga över den, eller 3. att avslå den enskildes begäran enligt 6 första stycket. En myndighet får överklaga ett beslut av en annan myndighet att avslå den förstnämnda myndighetens begäran att få ta del av en handling eller på annat sätt få del av en uppgift, om inte annat anges i lag eller förordning. Beslut av riksdagen, regeringen, Högsta domstolen och Högsta förvaltningsdomstolen får inte överklagas. För beslut av en myndighet som lyder under riksdagen gäller särskilda bestämmelser om överklagande. Lag (2010:1507) Överinstanser 8 Beslut som avses i 7 första och andra styckena överklagas till kammarrätt, om inte annat följer av andra-femte styckena. Be
  • [14] Offentlighets- och sekretesslagen (2009:400), 6 kap. 1 a–4 §§, Sveriges riksdags konsoliderade lydelse 6 kap. 1 a–4 §§ OSL
    Visa utdrag
    tryckfrihetsförordningen finns grundläggande bestämmelser om utlämnande av allmänna handlingar. Lag (2018:1919) 1 a Av 2 kap. 16 första stycket tryckfrihetsförordningen framgår att den som önskar ta del av en allmän handling har rätt att mot en fastställd avgift få en avskrift eller kopia av handlingen till den del handlingen får lämnas ut. En myndighet får i ett enskilt fall besluta att en sådan avgift ska betalas helt eller delvis innan avskriften eller kopian lämnas ut. Lag (2020:961) 1 b /Träder i kraft I:2027-01-01/ Regeringen får meddela föreskrifter om i vilken utsträckning en huvudman som avses i 2 kap. 3 a får ta ut avgifter för avskrift eller kopia av allmän handling och för elektroniskt utlämnande av sådan handling. Lag (2026714). 2 Av 2 kap. 17 andra stycket tryckfrihetsförordningen framgår att en fråga om utlämnande av en allmän handling prövas av den myndighet som förvarar
  • [15] Offentlighets- och sekretesslag (2009:400), 25 kap. 10 § 25 kap. 10 § 1 OSL
    Visa utdrag
    från sekretess 10 Sekretessen enligt 1 2 andra stycket, 3-5 och 8 a och 8 b gäller inte 1. beslut i ärende enligt lagstiftningen om psykiatrisk tvångsvård eller rättspsykiatrisk vård, om beslutet avser frihetsberövande åtgärd,
  • [16] HFD 2013 ref. 33, mål nr 5319-12, dom 2013-05-27 HFD 2013 ref. 33, mål nr 5319-12, dom 2013-05-27, Högsta förvaltningsdomstolens bedömning
    Visa utdrag
    s. 143). En anteckning eller införing ändrar således inte handlingens karaktär av allmän, utan handlingen ska även i denna del omedelbart hållas tillgänglig, om det inte föreligger hinder på grund av någon bestämmelse om sekretess (prop. 1948:230 s. 132). Av vad som ovan sagts följer enligt Högsta förvaltningsdomstolens mening, att det i en journalhandling av det nu aktuella slaget inte kan förekomma anteckningar som endast är att betrakta som utkast eller arbetsversioner i den mening som avses i 2 kap. 9 andra stycket tryckfrihetsförordningen (jfr även Bohlin, 1988 s. 183 f. samt densamme, 2010 s. 106). Högsta förvaltningsdomstolen finner således att signeringen av en journalanteckning inte kan tillmätas någon betydelse för bedömningen av när anteckningen ska anses utgöra en del av den allmänna handlingen i tryckfrihetsförordningens mening. Det signeringskrav som införts i journallagsti
  • [17] HFD 2013 ref. 33, mål nr 5319-12, dom 2013-05-27 HFD 2013 ref. 33, mål nr 5319-12, dom 2013-05-27, Skälen för avgörandet
    Visa utdrag
    Socialstyrelsen anser således att själva signeringen inte kan tillmätas någon avgörande betydelse för bedömningen av om en anteckning i en patientjournal ska anses utgöra en allmän handling enligt 2 kap. 7 andra stycket 1 tryckfrihetsförordningen.
  • [18] SFS 1991:1472, 2 § 2 §
    Visa utdrag
    Chefsöverläkaren ska svara för att en särskild förteckning förs över de patienter som avses i lagen (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård och lagen (1991:1129) om rättspsykiatrisk vård.
  • [19] TF 2 kap. 4 § (SFS 1949:105) TF 2 kap. 4 §, Riksdagens konsoliderade version (https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/tryckfrihetsforordning-1949105_sfs-1949-105/), teckenintervall ca 143 514–147 514
    Visa utdrag
    4 En handling är allmän, om den förvaras hos en myndighet och enligt 9 eller 10 är att anse som inkommen till eller upprättad hos en myndighet. Lag (2018:1801)
  • [20] Tryckfrihetsförordningen (1949:105) 2 kap. 6 § 2 kap. 6 §
    Visa utdrag
    Handling som förvaras hos myndighet 6 En upptagning som avses i 3 anses förvarad hos en myndighet, om upptagningen är tillgänglig för myndigheten med tekniskt hjälpmedel som myndigheten själv utnyttjar för överföring i sådan form att den kan läsas eller avlyssnas eller uppfattas på annat sätt. En sammanställning av uppgifter ur en upptagning för automatiserad behandling anses dock förvarad hos myndigheten endast om myndigheten kan göra sammanställningen tillgänglig med rutinbetonade åtgärder och inte annat följer av 7 Lag
  • [21] Tryckfrihetsförordningen (1949:105) 2 kap. 10 § p. 1 TF 2 kap. 10 §, Riksdagens konsoliderade version (https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/tryckfrihetsforordning-1949105_sfs-1949-105/), teckenintervall ca 131 583–133 083 – första stycket p. 1 om diarier, journaler samt register eller andra förteckningar som förs fortlöpande.
    Visa utdrag
    10 En handling anses ha upprättats hos en myndighet, när den har expedierats. En handling som inte har expedierats anses upprättad när det ärende som den hänför sig till har slutbehandlats hos myndigheten eller, om handlingen inte hänför sig till ett visst ärende, när den har justerats av myndigheten eller färdigställts på annat sätt. I stället för det som föreskrivs i första stycket gäller följande: 1. Diarier, journaler samt sådana register eller andra förteckningar som förs fortlöpande anses ha upprättats när de har färdigställts för anteckning eller införing. 2. Domar och andra beslut, som enligt vad som är föreskrivet ska avkunnas eller expedieras, samt protokoll och andra handlingar till den del protokollet eller handlingen hänför sig till ett sådant beslut, anses ha upprättats när beslutet har avkunnats eller expedierats.
  • [22] Tryckfrihetsförordningen (1949:105) 2 kap. 9 § 2 kap. 9 §
    Visa utdrag
    Inkommen handling 9 En handling anses ha kommit in till en myndighet, när den har anlänt till myndigheten eller kommit behörig befattningshavare till handa. I fråga om en upptagning som avses i 3 gäller i stället att den anses ha kommit in till myndigheten när någon annan har gjort den tillgänglig för myndigheten på det sätt som anges i 6 Tävlingsskrifter, anbud eller andra sådana handlingar som enligt tillkännagivande ska lämnas i förseglat omslag anses inte ha kommit in före den tidpunkt som har bestämts för öppnandet. En åtgärd som någon vidtar endast som ett led i en teknisk bearbetning eller teknisk lagring av en handling som en myndighet har tillhandahållit ska inte anses leda till att handlingen har kommit in till den myndigheten. Lag
  • [23] SFS 1991:1472 2 § p. 22 2 § p. 22
    Visa utdrag
    22. uppgift om att målsäganden önskar få sådan underrättelse som sägs i 28 lagen om rättspsykiatrisk vård samt om när sådan underrättelse har lämnats,
  • [24] Förordning (1991:1472) om psykiatrisk tvångsvård och rättspsykiatrisk vård, 2 § p. 22 2 § p. 22
    Visa utdrag
    22. uppgift om att målsäganden önskar få sådan underrättelse som sägs i 28 lagen om rättspsykiatrisk vård samt om när sådan underrättelse har lämnats, och
  • [25] JO 5277-2018, chefsJO, dnr 5277-2018 JO 5277-2018, chefsJO, dnr 5277-2018, avsnittet "Underrättelser till målsägande"
    Visa utdrag
    28 LRV under vissa förutsättningar lämnas till en målsägande vid bl.a. en patients permissioner. Förarbetsuttalandena till bestämmelsen kan enligt min mening inte förstås som att underrättelseskyldigheten avses gälla också vid andra utevistelser. Jag ställer mig därför frågande till klinikens ställningstagande om underrättelser vid patienters utevistelser tillsammans med personal.
  • [26] JO 5277-2018, chefsJO, dnr 5277-2018 Avsnittet "Underrättelser till målsägande" – avslutande del (ca tecken 37167–40439)
    Visa utdrag
    Sammanfattningsvis innebär regionklinikens beskrivna rutin att kliniken genom sina underrättelser kan ha röjt vissa uppgifter om AA som i regel omfattas av sekretess. En sådan ordning är naturligtvis inte acceptabel och kliniken förtjänar kritik för den. Jag förutsätter att kliniken omedelbart ser över rutinen, om det inte redan har gjorts.
  • [27] JO 5277-2018, chefsJO, dnr 5277-2018 Avsnittet om underrättelser – partsinsyn och TF 2 kap. (ca tecken 37167–40439)
    Visa utdrag
    givetvis inte hindrar att vem som helst med stöd av bestämmelserna i 2 kap. tryckfrihetsförordningen kan begära att få del av ett meddelat beslut som inte skyddas av sekretess, exempelvis ett beslut om permission.
  • [28] JO 5277-2018 – kritik för röjande och snäv läsning av 28 § LRV (vidare kontext) JO 5277-2018, avsnittet "Underrättelser till målsägande" – kritik för vidare underrättelserutin (röjande mot målsägande och anhöriga) och JO:s snäva förarbetsläsning av 28 § LRV
    Visa utdrag
    terligare uttalanden om AA:s vård. Underrättelser till målsägande AA har anfört att regionkliniken tillämpar en rutin som innebär att kliniken underrättar målsägandena om vissa av hans utevistelser, trots att dessa inte utgör permissioner. Enligt AA underrättas inte heller bara målsägandena utan i vissa fall även deras anhöriga. Regionstyrelsen har i denna fråga endast anfört att kliniken har anpassat sina rutiner efter innehållet i ett e-postmeddelande som skickats från IVO till chefsöverläkaren. Enligt styrelsen anges i meddelandet att målsägande ska underrättas även vid personalbeledsagade vistelser utanför sjukvårdsinrättningens område.
  • [29] Offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) 25 kap. 11 § p. 6 25 kap. 11 §, lagar.se-konsoliderad version (https://www.lagar.se/lag/sfs-2009-400/kapitel-25/), teckenintervall ca 100 002–105 502 – p. 6 om undantag för utlämnande till enskild enligt LRV (1991:1129).
    Visa utdrag
    11 Sekretessen enligt 1 hindrar inte att uppgift lämnas 1. från en myndighet som bedriver verksamhet som avses i 1 i en kommun till en annan sådan myndighet i samma kommun, 2. från en myndighet som bedriver verksamhet som avses i 1 i en region till en annan sådan myndighet i samma region, 3. till en myndighet som bedriver verksamhet som avses i 1 26 kap. 1 en enskild vårdgivare eller omsorgsgivare enligt det som föreskrivs i lagen (2022:913) om sammanhållen vård- och omsorgsdokumentation, 4. till ett nationellt eller regionalt kvalitetsregister enligt patientdatalagen (2008:355) 5. från en myndighet som bedriver verksamhet som avses i 1 inom en kommun eller en region till annan sådan myndighet för forskning eller framställning av statistik eller för administration på verksamhetsområdet, om det inte kan antas att den enskilde eller någon närstående till den enskilde lider men om uppgiften
  • [30] SFS 1991:1129, 28 § (konsoliderad t.o.m. SFS 2026:1148) 28 §
    Visa utdrag
    28 Ges en patient rättspsykiatrisk vård som är förenad med särskild utskrivningsprövning ska chefsöverläkaren, om det behövs med hänsyn till brottet och övriga omständigheter, ge målsäganden möjlighet att begära att bli underrättad när 1. patienten har lämnat sjukvårdsinrättningen utan tillstånd eller inte har återvänt dit sedan tiden för ett tillstånd att vistas utanför inrättningens område har gått ut eller tillståndet har återkallats, 2. beslut har fattats om att patienten får vistas utanför sjukvårdsinrättningens område, 3. beslut har fattats om att patienten ska genomgå öppen rättspsykiatrisk vård, eller 4. beslut har fattats om att vården ska upphöra.
  • [31] TF 2 kap. 3 § (SFS 1949:105) TF 2 kap. 3 §, Riksdagens konsoliderade version (https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/tryckfrihetsforordning-1949105_sfs-1949-105/), teckenintervall ca 143 514–147 514
    Visa utdrag
    3 Med handling avses en framställning i skrift eller bild samt en upptagning som endast med tekniska hjälpmedel kan läsas eller avlyssnas eller uppfattas på annat sätt. Lag (2018:1801).
  • [32] Tryckfrihetsförordning (1949:105), 2 kap. 12 § (riksdagen.se-konsoliderad version), teckenintervall ca 134 750–135 895 2 kap. 12 §
    Visa utdrag
    12 En minnesanteckning som har gjorts hos en myndighet och som inte har expedierats ska inte heller efter den tidpunkt då den enligt 10 är att anse som upprättad anses som allmän handling hos myndigheten. Minnesanteckningen anses dock som upprättad om den har tagits om hand för arkivering. Med minnesanteckning avses promemorior och andra uppteckningar eller upptagningar som har kommit till endast för föredragning eller beredning av ett ärende, dock inte till den del de har tillfört ärendet någon sakuppgift. Utkast eller koncept till en myndighets beslut eller skrivelse och andra därmed jämställda handlingar som inte har expedierats anses inte som allmänna. Handlingen anses dock vara allmän om den tas om hand för arkivering. Lag
  • [33] Offentlighets- och sekretesslag (2009:400), 25 kap. 1 § 25 kap. 1 § OSL, konsoliderad lydelse
    Visa utdrag
    1 Sekretess gäller inom hälso- och sjukvården för uppgift om en enskilds hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående lider men. Detsamma gäller i annan medicinsk verksamhet, exempelvis rättsmedicinsk och rättspsykiatrisk undersökning, insemination, befruktning utanför kroppen, abort, sterilisering, omskärelse och åtgärder mot smittsamma sjukdomar. Första stycket gäller inte om annat följer av 7, 8 eller 10 eller 26 kap. 6 För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst sjuttio år. Lag
  • [34] OSL 25 kap. 6 § – spärr mot partsinsyn för uppgift om den vård- eller behandlingsbehövandes hälsotillstånd 25 kap. 6 § OSL, riksdagen.se-konsoliderad version (https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/offentlighets-och-sekretesslag-2009400_sfs-2009-400/), teckenintervall ca 625 565–628 065
    Visa utdrag
    sjuttio år. Sekretess i förhållande till den vård- eller behandlingsbehövande 6 Sekretessen enligt 1-5 gäller i förhållande till den vård- eller behandlingsbehövande själv för uppgift om hans eller hennes hälsotillstånd, om det med hänsyn till ändamålet med vården eller behandlingen är av synnerlig vikt att uppgiften inte lämnas till honom eller henne. Detsamma gäller i fråga om sekretess enligt 17 a om uppgiften om hälsotillståndet avser ordinationsorsak i den nationella läkemedelslistan enligt lagen (2018:1212) om nationell läkemedelslista. Lag
  • [35] Tryckfrihetsförordningen (1949:105) 2 kap. 12 §, Sveriges riksdags konsoliderade lydelse (SFS 1949:105) 2 kap. 12 § TF
    Visa utdrag
    Minnesanteckning, utkast och koncept 12 En minnesanteckning som har gjorts hos en myndighet och som inte har expedierats ska inte heller efter den tidpunkt då den enligt 10 är att anse som upprättad anses som allmän handling hos myndigheten. Minnesanteckningen anses dock som upprättad om den har tagits om hand för arkivering. Med minnesanteckning avses promemorior och andra uppteckningar eller upptagningar som har kommit till endast för föredragning eller beredning av ett ärende, dock inte till den del de har tillfört ärendet någon sakuppgift.
  • [36] JO dnr 5277-2018, beslut av chefsJO (Rättspsykiatriska regionkliniken i Sundsvall) JO dnr 5277-2018
    Visa utdrag
    det avseendet. Som framgått av redogörelsen för den rättsliga regleringen ovan ska en underrättelse enligt 28 LRV under vissa förutsättningar lämnas till en målsägande vid bl.a. en patients permissioner. Förarbetsuttalandena till bestämmelsen kan enligt min mening inte förstås som att underrättelseskyldigheten avses gälla också vid andra utevistelser. Jag ställer mig därför frågande till klinikens ställningstagande om underrättelser vid patienters utevistelser tillsammans med personal. Som nämnts omfattar bestämmelsen i 25 kap. 10 OSL såvitt nu är i fråga, inte beslut om annan utevistelse än sådan som avser permission. Det är således endast permissionsbeslut, tillsammans med de skäl som anges i beslutet, som undantas från den sekretess som i övrigt gäller enligt 25 kap. 1 OSL Uppgifter om andra utevistelser omfattas däremot typiskt sett av sekretess.
  • [37] Lag (1991:1129) om rättspsykiatrisk vård, 28 § (konsoliderad lydelse) 28 § LRV
    Visa utdrag
    28 Ges en patient rättspsykiatrisk vård som är förenad med särskild utskrivningsprövning ska chefsöverläkaren, om det behövs med hänsyn till brottet och övriga omständigheter, ge målsäganden möjlighet att begära att bli underrättad när 1. patienten har lämnat sjukvårdsinrättningen utan tillstånd eller inte har återvänt dit sedan tiden för ett tillstånd att vistas utanför inrättningens område har gått ut eller tillståndet har återkallats, 2. beslut har fattats om att patienten får vistas utanför sjukvårdsinrättningens område, 3. beslut har fattats om att patienten ska genomgå öppen rättspsykiatrisk vård, eller 4. beslut har fattats om att vården ska upphöra.
  • [38] Offentlighets- och sekretesslagen (2009:400), 25 kap. 11 § (konsoliderad lydelse) 25 kap. 11 § OSL
    Visa utdrag
    Sekretessen enligt 1 § hindrar inte att uppgift lämnas från en myndighet som bedriver verksamhet som avses i 1 § i en kommun till en annan sådan myndighet i samma kommun, från en myndighet som bedriver verksamhet som avses i 1 § i en region till en annan sådan myndighet i samma region, till en myndighet som bedriver verksamhet som avses i 1 §, 26 kap. 1 §, en enskild vårdgivare eller omsorgsgivare enligt det som föreskrivs i lagen (2022:913) om sammanhållen vård- och omsorgsdokumentation, till ett nationellt eller regionalt kvalitetsregister enligt patientdatalagen (2008:355), från en myndighet som bedriver verksamhet som avses i 1 § inom en kommun eller en region till annan sådan myndighet för forskning eller framställning av statistik eller för administration på verksamhetsområdet, om det inte kan antas att den enskilde eller någon närstående till den enskilde lider men om uppgiften rö
  • [39] Tryckfrihetsförordning (1949:105) 2 kap. 10 §, konsoliderad lydelse t.o.m. SFS 2022:1524 TF 2 kap. 10 §, konsoliderad lydelse
    Visa utdrag
    1. Diarier, journaler samt sådana register eller andra förteckningar som förs fortlöpande anses ha upprättats när de har färdigställts för anteckning eller införing.
  • [40] Offentlighets- och sekretesslag (2009:400) 25 kap. 7 §, konsoliderad lydelse 25 kap. 7 § OSL
    Visa utdrag
    (2018:1216) Anmälningar m.m. 7 Sekretess gäller i verksamhet som anges i 1 2 andra stycket och 3-5 för uppgift i anmälan eller utsaga av en enskild om någons hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden, i förhållande till den som anmälan eller utsagan avser, endast om det kan antas att fara uppkommer för att den som har lämnat uppgiften eller någon närstående till denne utsätts för våld eller lider annat allvarligt men om uppgiften röjs. För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i
  • [41] Offentlighets- och sekretesslag (2009:400) 6 kap. 3 § 6 kap. 3 § OSL, lagar.se-konsoliderad version
    Visa utdrag
    I tveksamma fall ska den anställde låta myndigheten göra prövningen, om det kan ske utan onödigt dröjsmål. Myndigheten ska pröva om handlingen ska lämnas ut om 1. den anställde vägrar att lämna ut handlingen eller lämnar ut den med förbehåll som inskränker en enskilds rätt att röja innehållet eller annars förfoga över handlingen, och 2. den enskilde begär myndighetens prövning. Den enskilde ska informeras om möjligheten att begära myndighetens prövning och att det krävs ett skriftligt beslut av myndigheten för att beslutet ska kunna överklagas.
  • [42] OSL 21 kap. 3 § – kontaktuppgifter och skyddade personuppgifter vid hot eller våld 21 kap. 3 § OSL, lagar.se-konsoliderad version (https://www.lagar.se/lag/sfs-2009-400/kapitel-21/), teckenintervall ca 95 693–98 193
    Visa utdrag
    enskilde bor stadigvarande eller tillfälligt, den enskildes telefonnummer, e-postadress eller annan jämförbar uppgift som kan användas för att komma i kontakt med denne samt för motsvarande uppgifter om den enskildes anhöriga, om det av särskild anledning kan antas att den enskilde eller någon närstående till denne kan komma att utsättas för hot eller våld eller lida annat allvarligt men om uppgiften röjs.